Enighet över blockgränserna Samtliga riksdagspartier stänger inte dörren för att Sverige kan bidra med soldater till en framtida fredsinsats i Ukraina. Även marina styrkor och luftövervakning finns på bordet, enligt statsminister Ulf Kristersson (M).
Försvarsminister Pål Jonsson (M) har heller inte uteslutit att svenska soldater kan ingå i en styrka – något som nu även S, SD, V, C och MP förhåller sig försiktigt positiva till, om än med olika förbehåll.
Vill bidra vid fredsavtal Förutsättningen är att ett fredsavtal nås som Ukraina accepterar och att landet själv bjuder in en fredsstyrka. – Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist.
Även Sverigedemokraterna betonar vikten av tydliga mandat och former, men ”utesluter ingenting i dagsläget”. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kallar sig ”försiktigt positiva”.
Risker och frågetecken Flera politiker pekar på att ett FN-mandat vore mest önskvärt, men att detta knappast är realistiskt då Ryssland kan lägga in sitt veto. Ett alternativ kan vara en ”Coalition of the Willing” lett av Frankrike och Storbritannien. Men riskerna är uppenbara: om Ryssland bryter mot ett fredsavtal riskerar konflikten att trappas upp och sprida sig.
Sverige på väg in i en ny roll Svenska soldater i Ukraina skulle innebära en historisk förändring. Från att ha varit ett alliansfritt land på marginalen är Sverige idag Nato-medlem och en aktör som förväntas bidra aktivt. Frågan är inte längre om Sverige ska delta i internationella insatser – utan hur långt engagemanget kan sträcka sig när det gäller en av Europas blodigaste konflikter i modern tid.
