Ny lag för SVT, SR och UR Riksdagen har nu röstat igenom regeringens förslag om en ny samlad lag för public service. Lagen reglerar både uppdraget och finansieringen av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion under perioden 2026–2033.

Reformen innebär att statens styrning centraliseras: alla villkor samlas i ett nytt lagpaket i stället för flera separata beslut. Lagen börjar gälla 2 december 2025, och de nya ekonomiska reglerna träder i kraft 1 januari 2026.

Kraftig uppräkning av anslagen De tre bolagen får en 3-procentig höjning av anslagen 2026, därefter 2 procent årligen 2027–2030 och 1 procent 2031–2033. Trots miljardtillskottet menar oppositionen att finansieringen är ”otillräcklig”, medan regeringspartierna framhåller att uppräkningen nu är mer långsiktig och förutsägbar.

Skärpta villkor för text och sociala medier En nyhet i lagen är att public service-bolagen inte längre får växa fritt på nätet. Kritiken från kommersiella medier – att SVT och SR konkurrerar om läsare med skattefinansierade texter – har lett till att textpubliceringar ska redovisas årligen.

Dessutom ska egna plattformar prioriteras. Möjligheterna att publicera material på sociala medier som TikTok begränsas, med hänvisning till integritetsrisker och behovet av oberoende distribution.

Samtidigt breddas Granskningsnämndens mandat: all publicering, även text och inlägg i sociala medier, ska kunna prövas.

Borttagna värdeord – men fortsatt brett uppdrag Tidöpartierna hade i opposition drivit linjen att uppdraget skulle bli smalare och mer fokuserat på samhällsinformation och kultur. Men i den antagna lagen ligger uppdraget fast – med fortsatt bredd: underhållning, sport, drama, samhälle och nyheter.

Däremot försvinner formuleringar om mångfald och jämställdhet ur det så kallade speglingsuppdraget, något som väckt protester från oppositionen.

Kritiken: ”Statligt medieimperium utan konkurrens” Kritiker menar att den nya lagen cementerar ett statligt medieimperium som redan dominerar svensk nyhetskonsumtion. Trots att SVT och SR åtnjuter miljardstöd finansierat av skattebetalarna, utvidgas deras mandat samtidigt som kraven på effektivitet och avgränsning förblir otydliga.

De tre bolagen får också större frihet att samverka inom koncernen, vilket ytterligare förstärker koncentrationen av makt över information och opinion.

Regeringen framhåller att extern forskning ska granska opartiskhet och effektivitet, men det återstår att se vem som granskar granskarna – och vilka oberoende röster som kommer till tals.

En större fråga än mediepolitik Beslutet om public-service-lagen kommer bara dagar efter att riksdagen även beslutat att hemligstämpla ”gröna projekt” i 20 år. Tillsammans visar besluten en tydlig trend: mindre insyn, mer statlig styrning – och allt svagare press på makten.

När staten både finansierar, granskar och i praktiken kontrollerar de största mediekanalerna, minskar förutsättningarna för verklig mångfald i den svenska offentligheten.