En lag som hindrar insynen Riksdagen har i dag beslutat att införa sekretess i ärenden om så kallade strategiska nettonollprojekt – satsningar som ska driva den ”gröna omställningen”. Beslutet, som fattades utan votering, innebär att myndigheter får hemlighålla uppgifter i upp till 20 år om företag, kalkyler, finansiering och teknik bakom dessa projekt.

Det officiella motivet är att skydda ”affärs- och driftförhållanden” hos privata aktörer. Men effekten blir att svenska medborgare – som finansierar projekten med sina skatter – inte längre har rätt att veta hur pengarna används.

Lagändringen, som gäller från 1 december 2025, går långt utöver vad EU kräver. I EU-direktivet om nettonollindustri talas om behov av effektivitet och samordning, inte om att insynen ska begränsas.

Offentlighetsprincipen offras Den svenska offentlighetsprincipen är en av landets äldsta demokratiska pelare. Den har gjort det möjligt för journalister och medborgare att avslöja slöseri, korruption och maktmissbruk. Nu urholkas den i klimatpolitikens namn.

Medborgerlig Samling kommenterade beslutet skarpt på X: ”EU bad inte Sverige att avskaffa öppenheten. Det gjorde regeringen – på eget initiativ. Att hemligstämpla ‘gröna projekt’ i 20 år är inte miljöpolitik. Det är maktmissbruk.”

På partiets Facebooksida skrev man: ”Svenska folket ska betala men får inte veta vart pengarna går. Det kallas klimatpolitik, men börjar alltmer likna korruption.”

Kritik även från frihetligt håll Även Henrik Alexandersson, tidigare EU-kandidat för Medborgerlig Samling och redaktör för bloggen Femte juli, kritiserar beslutet: ”Oavsett syftet är det olämpligt att begränsa insynen i politiskt omhuldade projekt. Väljarna måste kunna bedöma vad deras politiker sysslar med – och i förekommande fall utkräva ansvar.”

Han påpekar att flera tidigare ”gröna flaggskepp” visat sig vara luftslott med nära band till politiken, där misstänkta oegentligheter riskerar att preskriberas långt innan informationen blir offentlig.

Hemlig klimatpolitik – offentlig nota Lagändringen kommer samtidigt som regeringen beslutat att pumpa 36 miljarder kronor i stöd till ”nettonollprojekt”, bland annat Stockholm Exergis CCS-anläggning i Värtahamnen – ett projekt som redan ifrågasatts av forskare för sin låga verkningsgrad och enorma elförbrukning.

Att dessa satsningar nu skyddas av sekretess i 20 år väcker frågor om vad som egentligen ska döljas: tekniska risker, ekonomiska misslyckanden – eller kopplingar mellan politik och affärsintressen.

När makten blir mörklagd Beslutet i dag handlar inte bara om klimatpolitik. Det handlar om förtroendet för demokratin. Om politiker väljer sekretess framför insyn, då är det inte klimatet de skyddar – det är sig själva.

Sverige har gått från att vara världsledande i öppenhet till att bli ett land där miljarder i skattemedel kan försvinna bakom stängda dörrar. Frågan är inte längre om missbruk kommer att ske – utan hur länge det kommer att ta innan någon får veta.