En tidigare anställd i RFSL Sjuhärad slog larm om allvarliga missförhållanden. Han vände sig till riksförbundet, skrev öppet om sina erfarenheter och beskrev en verksamhet som enligt honom skadade både medlemmar och anställda. Svaret från lokala företrädare blev en polisanmälan för förtal.

Att anmälan snabbt lades ned förändrar inte det principiella i händelsen. När en ideell organisation som utger sig för att stå för inkludering, trygghet och mänskliga rättigheter möter intern kritik med rättsliga hot, uppstår frågor som sträcker sig långt bortom en enskild lokalförening.

Ideell – men inte opolitisk RFSL beskriver sig som en ideell organisation. Samtidigt är det uppenbart att RFSL bedriver politisk opinionsbildning, påverkar lagstiftning, utbildar myndigheter och är djupt integrerad i den offentliga sektorns värdegrundsarbete. Precis som Pride-rörelsen verkar RFSL i ett gränsland där politisk aktivism paketeras som neutral värdegrund.

Det är just denna särställning som gör händelserna i Sjuhärad särskilt känsliga. Organisationer som åtnjuter offentligt förtroende, skattefinansiering och informell makt över institutioner måste tåla granskning – även intern.

Från larm till repressalie I det aktuella fallet vittnar flera tidigare medlemmar och anställda om att problem pågått i över ett decennium, utan att riksförbundet ingripit på ett avgörande sätt. Först efter en extern granskning konstaterades att RFSL Sjuhärad brutit mot organisationens uppförandekod.

Trots detta valde lokala företrädare att polisanmäla den person som slagit larm. Formellt skedde anmälan av enskilda individer, inte föreningen. I praktiken är den distinktionen svår att ta på allvar när det rör sig om ledande personer med maktpositioner.

Signalen till omgivningen är tydlig: kritik kan få konsekvenser.

En bekant logik Mönstret är inte unikt för RFSL. Många organisationer som kombinerar politisk aktivism med offentligt stöd utvecklar en intern logik där den egna värdegrunden uppfattas som oantastlig. Kritik tolkas inte som ett bidrag till förbättring, utan som ett angrepp mot ”det goda”.

I sådana miljöer förskjuts fokus från sakfrågor till lojalitet. Den som ifrågasätter metoder, ledarskap eller kultur riskerar att betraktas som ett problem i sig.

Visselblåsarfunktionen – i teorin Riksförbundet betonar vikten av att använda interna visselblåsarkanaler. Det är i sig rimligt. Men förtroendet för sådana system förutsätter att de faktiskt leder till åtgärder, och att den som larmar inte möts av repressalier – vare sig formella eller informella.

När personer som larmat upplever att de ignorerats i åratal, och sedan polisanmäls när de går ut offentligt, urholkas trovärdigheten i hela modellen.

Ett större demokratiskt problem RFSL Sjuhärad är ett lokalt fall, men frågan är nationell. Hur ska organisationer som säger sig företräda utsatta grupper granskas när de samtidigt har politiskt inflytande, moralisk auktoritet och tillgång till offentliga medel?

Om svaret på obekväm kritik blir tystnad, bortförklaringar eller juridiska markeringar, riskerar det civila samhället att förlora sin legitimitet.

Transparens och ansvar kan inte vara villkorade av att rätt personer kritiserar på rätt sätt. De måste gälla även – och särskilt – när kritiken riktas inifrån.

Det är först då ideella organisationer med politisk makt kan göra anspråk på det förtroende de säger sig förvalta.