Börsoptimismen trotsar krigshot och skuldberg Trots krigsoro, geopolitiska spänningar, tullkonflikter och ett historiskt skuldberg rusar världens börser mot nya rekordnivåer. I veckan noterades S&P 500 nära sin högsta nivå någonsin, och även europeiska index visar kraftig återhämtning.
Förvaltare och strateger är splittrade. Vissa talar om ett rationellt rally drivet av sänkta räntor och bättre inflationsdata. Andra varnar för ett massivt glapp mellan verklighet och börs, där investerare rusar mot risk som om ingenting hotade världsekonomin.
– Vi lever i en förkrigstid. Marknaden underskattar risken. Det är farligt, säger ekonomen Klas Eklund i Ekot.
Ett börsrally på lös grund? Särskilt techbolag och kryptonära aktier driver börsen uppåt. Nvidia, Tesla och bolag med bitcoinexponering tillhör vinnarna. Men det sker samtidigt som USA:s federala skuld passerat 35 000 miljarder dollar, och där både Kina och EU har dämpad industrikonjunktur.
Nordeaekonomen Robert Næss kallar situationen ”besynnerlig”:
– Det finns en enorm riskaptit. Många aktier är helt galna. Marknaden beter sig som om det inte finns några hot alls.
Samtidigt visar historien att börsen ofta är just så kortsiktig: ett överraskande fall följs av ett överdrivet rally – och nästa smäll väntar när förväntningarna inte möts.
Privatinvesterare trycker på köp – institutioner hänger på I april skapade Donald Trumps tullbesked oro. Men så fort beskeden mildrades, återvände kapitalet. Enligt Nordea-strategen Johan Larsson är det ett klassiskt mönster: privatpersoner köper som om det inte finns någon morgondag, medan institutionella placerare först backar – och sedan hakar på rallyt.
Mönstret känns igen från både pandemin och finanskrisen 2008: snabb panik – och snabb återkomst.
Men även Larsson varnar: värderingarna är nu högre än både fem- och tioårssnitten, särskilt inom tech. Marknaden är överköpt. Frågan är inte om något spricker – utan när.
Var finns verklighetsförankringen? Börsrallyn är inte ovanliga – men att de sker samtidigt som världen rustar för krig, välfärdssystem krackelerar och skuldkrisen växer, tyder på ett större problem: kapitalmarknaden har frikopplats från verkligheten.
När marknaden inte längre reflekterar produktivitet, innovation eller hållbar vinst – utan bygger på billig likviditet och flockbeteende – får vi en bubbla utan botten. Och när verkligheten till sist gör sig påmind, är det vanliga sparare som förlorar mest.
