Trots ett skakigt världsläge med börsoro, tullkrig och förtroendekris för dollarn, väljer regeringen att lägga nästan hälften av vårbudgetens nya pengar på ett tillfälligt höjt ROT-avdrag. Ett beslut som får kritik – både för sin effektivitet och för sin politiska logik.

En satsning i otakt med verkligheten Finansdepartementets egen analys talar om ökad osäkerhet, förväntad nedgång i investeringar och hushållens stigande försiktighet. Samtidigt spås svensk ekonomi halka efter EU – med hög arbetslöshet som fortsatt svag punkt.

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringens största satsning i vårändringsbudgeten är ett höjt ROT-avdrag: från 30 till 50 procent av arbetskostnaden, med start den 12 maj. Kostnaden? 4,35 miljarder kronor – nästan hälften av hela budgetens tillskott.

Dyrt, svårmätt – och omstritt Flera myndigheter har uttryckt skepsis. Ekonomistyrningsverket konstaterar att ROT ger små eller avtagande effekter på sysselsättning i förhållande till kostnaden. Tillväxtanalys kallar det ett "dyrt förslag med oklara effekter". Riksrevisionen har tidigare ifrågasatt effektiviteten i modellen som sådan.

Men stödet från byggbranschen är desto större. Organisationer som Byggföretagen och Företagarna jublar – och kräver mer.

Att förslaget uppskattas av just dessa aktörer är kanske inte förvånande. ROT-avdraget riktar sig i praktiken till en specifik samhällsgrupp: villaägare i övre medelklassen. En grupp som sammanfaller väl med Moderaternas kärnväljare.

När fördelningspolitik blir röstfiske I kristider förväntar sig många en skattepolitik som förenklar, jämnar ut och skapar rättvisa spelregler – inte subventioner till välorganiserade intressen. Det finns goda argument för att ersätta hela systemet med ett enklare, transparentare skattesystem: platt skatt utan krångliga avdrag och istället ett generöst grundavdrag för alla.

Istället väljer regeringen att behålla – och nu tillfälligt förstärka – ett lapptäcke av riktade avdrag, subventioner och särlösningar som kräver skattejuridisk expertis att navigera.

ROT-avdragets popularitet bland borgerliga kärnväljare är inte ett argument för dess effektivitet. Snarare riskerar detta att förstärka bilden av en politik som gynnar de redan starka, snarare än att stimulera tillväxt på bred front.

En vårbudget med skev tyngdpunkt Vårbudgeten 2025 innehåller också satsningar på psykiatrisk vård, yrkesutbildningar, kriminalvård och skolsäkerhet – insatser med bredare samhällsnytta. Men det är ROT-avdraget som står i centrum, både budgetmässigt och symboliskt.

Frågan är vad som händer med borgerlig trovärdighet när det största stimulanspaketet i ett osäkert ekonomiskt läge handlar om att subventionera badrumsrenoveringar.