Regeringen vill kunna utlysa undantagstillstånd utan riksdagen – är det här Sverige? Regeringen föreslår nu att den i extrema situationer ska kunna ge sig själv maktbefogenheter utan riksdagens godkännande i förväg. Det handlar om att kunna agera snabbt vid kriser. Men flera remissinstanser varnar för att lagförslaget öppnar dörren till auktoritärt maktmissbruk – på helt laglig väg.
Regeringen får makt före riksdagen sagt sitt Den nya propositionen, som bygger på ett tidigare utredningsförslag, vill skriva in i grundlagen att regeringen själv kan aktivera ett slags undantagstillstånd – om det är ”uppenbart” att riksdagens beslut inte kan inväntas.
Det handlar inte bara om krig eller pandemi. Det handlar om kriser i fredstid: stormar, it-attacker, finanskriser, brottsvåg, energibrist, kanske framtida klimatprotester. I praktiken får regeringen tolkningsföreträde för vad som är en kris som kräver extraordinära åtgärder.
Tanken är god – men vägen dit farlig Justitieminister Gunnar Strömmer (M) försäkrar att förslaget skyddar maktdelningen: riksdagen ska i efterhand bekräfta besluten och kan stoppa allt när som helst. Men om regeringen redan hunnit införa tillfälliga förordningar, vem återställer skadan om riksdagen inte godkänner?
De flesta kriser kräver politiskt ledarskap – inte en tom check på undantagslagar. Historiska exempel från andra demokratier visar hur tillfälliga undantag tenderar att bli permanenta, särskilt när opinionen ropar efter ”krafttag”.
Demokratin tål inte genvägar Att ge regeringen rätt att ge sig själv utökad makt är en farlig genväg. Demokratins styrka ligger i att beslut fattas långsamt, under tryck av debatt och medborgarnas kontroll. Det är en inbyggd säkerhetsventil mot just panik, maktkoncentration och framtida missbruk.
Frågan är inte om nuvarande regering är att lita på. Frågan är om nästa är det.
