Striden om majoritetsprincipen Sverigedemokraterna meddelade på tisdagen att partiet kräver en folkomröstning om regeringens föreslagna grundlagsändring. Förändringen innebär att det vid framtida grundlagsändringar ska krävas två tredjedelars majoritet vid den andra riksdagsomröstningen – i stället för enkel majoritet som i dag.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson varnar för att beslutet i praktiken skulle ge Socialdemokraterna veto över framtida lagreformer, även i frågor där en tydlig riksdagsmajoritet vill ändra lagen.
– I praktiken ger vi Socialdemokraterna vetorätt över att ändra grundlagen, sade Åkesson på pressträffen. – Vi riskerar att inte kunna hålla jämna steg med omvärlden om det här går igenom.
Förslaget bygger på en parlamentarisk utredning som samtliga partier – utom SD – tidigare ställt sig bakom.
Ett steg mot “minoriteternas tyranni” Förslaget må beskrivas som en förstärkning av demokratin, men innebär i praktiken att en tredjedel av riksdagen kan blockera all grundlagsförändring. Enligt Meritas analys är det ett steg bort från den svenska majoritetsprincipen – själva kärnan i parlamentarisk demokrati – och i riktning mot vad Nassim Nicholas Taleb kallat ”the tyranny of the minority”, minoriteternas tyranni.
Det är ett fenomen där en liten, men kompromisslös minoritet kan tvinga sin vilja på en passiv majoritet – inte genom styrka, utan genom institutionella spärrar och rädsla för konflikt.
Den föreslagna grundlagsändringen riskerar att permanenta just en sådan ordning: ett politiskt system där status quo blir oövervinneligt, även när väljarna tydligt efterfrågar förändring.
Oppositionen: “SD är dåliga förlorare” Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren kallar SD:s krav för ett tecken på att Tidöpartierna inte håller ihop. – Fram tills nyligen var åtta partier överens i en väldigt angelägen fråga. Helt plötsligt håller man inte ihop på Tidösidan, sade hon till DN.
Vänsterpartiets Jessica Wetterling säger till Altinget att SD ”är dåliga förlorare” eftersom förslaget redan passerat första omröstningen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) försvarar reformen och menar att den är ”balanserad” eftersom den gör det något trögare att ändra grundlagen men inte omöjligt.
En fråga om vem som ska ha makten I grunden handlar konflikten inte bara om förfarande, utan om vilken typ av demokrati Sverige ska ha:
- En där folkviljan uttryckt genom majoritetsbeslut är styrande, eller
- en där politiska minoriteter ges formell makt att stoppa förändring.
För en frihetlig borgerlighet borde svaret vara självklart. Att låta minoriteter blockera folkvalda majoriteter är inte att “skydda demokratin” – det är att urholka den.
