Den dolda löneavgiften växer – samtidigt som regeringen talar om skattesänkningar Samtidigt som finansminister Elisabeth Svantesson (M) talar om lättnader för hushåll och företag, planerar regeringen att höja en av de mest jobb-hämmande skatterna i svensk ekonomi. Den så kallade allmänna löneavgiften höjs nästa år från 11,6 till 12,6 procent – en ökning motsvarande 25 miljarder kronor.

Skattebetalarnas Förening kallar det en ”dold skatt på arbete”, eftersom avgiften inte finansierar några socialförsäkringar. Den är helt enkelt en extra skatt på löner, inbakad i arbetsgivaravgiften.

När avgiften infördes 1995 för att finansiera EU-medlemskapet var den 1,5 procent. I dag är den den största enskilda delen av arbetsgivaravgiften – större än sjukförsäkringen, större än pensionerna.

En smyghöjning som passerat utan debatt Höjningen har inte kommunicerats som en skattehöjning. Ingen pressträff, inget löfte i Tidöavtalet, inga rubriker. I stället har beskedet gömts i regeringens budgettabeller – trots att den innebär en av de största enskilda skattehöjningarna på arbete på över ett decennium.

Ekonomer varnar för att höjningen försämrar Sveriges konkurrenskraft och hämmar nyanställningar. Enligt OECD tar inget annat land ut lika mycket dold skatt genom arbetsgivaravgifter som Sverige. Österrike, som är näst högst, tar ut hälften så mycket.

”Att tala klarspråk om skatterna borde vara en hederssak för en borgerlig regering”, skriver Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening. ”Att höja den samtidigt som man inför nya jobbskatteavdrag är både ologiskt och oförsvarbart.”

En skatt som döljer statens verkliga kostnader Den allmänna löneavgiften har vuxit till ett demokratiskt problem. Eftersom den är inbakad i arbetsgivaravgiften tror många svenskar att de betalar omkring 30 procent i skatt – men i verkligheten ligger det totala uttaget ofta över 50 procent när arbetsgivaravgifter och moms räknas in.

Resultatet blir att väljarna underskattar kostnaden för den offentliga sektorn, vilket försvårar en ärlig diskussion om hur mycket välfärd vi faktiskt får för pengarna.

Kritik från frihetligt håll Även utanför de ekonomiska kretsarna väcker beslutet stark kritik. Daniel Sonesson, partiledare för Medborgerlig Samling, menar att regeringen sviker sina egna ideal: ”Detta är ett patetiskt hafsverk av en regering som vill ha en massiv offentlig sektor, massiva bistånd och bidragskarriärism. Sverige behöver minska de offentliga utgifterna, riva myndigheter och låta människor behålla mer av sina egna pengar.”

En borgerlig regering som beskattar arbete hårdare Att en regering som säger sig värna företagande och jobbskapande samtidigt höjer en dold skatt på arbete visar på hur långt Sverige har rört sig från borgerlig ekonomisk logik.

I stället för att reformera ett av världens mest komplicerade skattesystem, väljer regeringen att öka det osynliga skattetrycket. Det är en utveckling som riskerar att underminera både förtroendet för politiken och jobbskapandet i Sverige.