Trots vallöften om ordning och reda i medborgarskapshanteringen fortsätter svenska pass delas ut till personer som inte styrkt sin identitet. Under 2024 skedde detta i nästan vart femte fall – i strid med de förväntningar många väljare haft på Tidöpartierna.

Enligt färska siffror från Migrationsverket beviljades nästan 18 procent av alla svenska medborgarskap under 2024 med dispens från kravet på styrkt identitet. Trenden ser dessutom ut att fortsätta under 2025.

Detta sker trots att Sverigedemokraterna under valrörelsen 2022 krävde ett omedelbart stopp för utdelning av medborgarskap till personer med oklar identitet. Förslaget om ett moratorium för medborgarskapsutdelning till individer utan fullständiga och styrkta identitetshandlingar var ett bärande inslag i partiets kampanj, liksom i retoriken hos flera andra Tidöpartier.

SD:s krav – och väljarnas förväntningar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson uttryckte sig tydligt inför valet: ”Det ska vara stopp. Svenska medborgarskap ska bara gå till dem som bevisligen har gjort rätt för sig – inte till folk med påhittade identiteter.”

Moderaterna å sin sida lyfte vikten av ökad säkerhet, stärkt kontroll och minskad risk för bedrägerier. Det regeringsbärande Tidöavtalet innehåller formuleringar om att medborgarskap ska bli ett "eftersträvansvärt avslut på en lång integrationsresa".

Trots detta kvarstår alltså möjligheten till dispens från identitetskravet, något som i praktiken innebär att staten delar ut ett av sina mest värdefulla rättigheter – medborgarskapet – till personer vars identitet inte fullt ut kunnat fastställas.

En kvarleva från tidigare praxis Bakgrunden till den generösa dispensordningen finns i Migrationsverkets föreskrifter och praxis från åren efter 2015, där många saknade giltiga ID-handlingar. Rättsliga ställningstaganden från Migrationsverket möjliggör att personer som gjort sannolikt vem de är, men saknar dokument, ändå kan beviljas svenskt medborgarskap.

Kritiker menar att detta skapar en rättsosäkerhet, särskilt i tider där falska identiteter, parallellsamhällen och organiserad välfärdskriminalitet väcker oro i väljarkåren.

"En tickande säkerhetsrisk" Flera debattörer, inklusive representanter för Medborgerlig Samling, har länge pekat på riskerna med att ge medborgarskap till personer utan styrkt identitet, både ur rättssäkerhets- och säkerhetsperspektiv.

– Det är en tickande säkerhetsrisk. När staten ger någon fulla medborgerliga rättigheter utan att veta vem det är, undergrävs hela förtroendet för systemet, säger en källa med insyn.

Att detta fortsätter under en regering som gick till val på motsatsen kan bli en trovärdighetskris för Tidösamarbetet i väljarnas ögon.

Förtroendet står på spel Frågan om medborgarskap är starkt kopplad till synen på integration, tillhörighet och nationell suveränitet. För ett borgerligt och konservativt väljarläger som ofta kräver ansvar, kontroll och transparens i migrationspolitiken, blir det svårt att förstå varför dispens från något så grundläggande som identitet fortfarande är normen i nästan vart femte fall.

Kritiken lär inte låta vänta på sig – varken från opposition eller från regeringspartiernas egna kärnväljare.