Fem utländska spekulanter i kö – men vem betalar notan? Medan försäljningen av konkursade Northvolt närmar sig, håller regeringen en låg profil. Fem utländska spekulanter uppges nu visa intresse för att ta över det svenska batteribolaget – en gång utropat som det största industriprojektet i modern tid. Men den fråga som regeringen helst undviker att besvara är hur stor den slutliga kostnaden blir för svenska skattebetalare.

Krisprojektet som kostade miljarder Northvolt gick i konkurs våren 2025 efter att ha bränt över 100 miljarder kronor i investeringar och offentliga stöd. Nu pågår ett försök att sälja resterna – fabriken i Skellefteå, utvecklingscentret i Västerås och huvudkontoret i Stockholm – till nya utländska ägare. Konkursförvaltaren Mikael Kubu uppger att affären är brådskande, inte minst eftersom det kostar stora summor att bara hålla anläggningen säker och hantera farligt avfall.

Fem spekulanter – men inget stöd Enligt Kubu pågår samtal med fem utländska intressenter. Näringsminister Ebba Busch bekräftar att hon varit i kontakt med seriösa spekulanter men slår samtidigt fast att inga nya statliga stöd ligger på bordet "i dagsläget". Det hindrar dock inte att frågan lever: enligt experter kan stöd ändå bli aktuellt i form av regionalstöd, lånegarantier eller skattelättnader – men då krävs godkännande från EU, vilket kan dröja upp till ett år.

Staten som förlorare I praktiken är staten stor fordringsägare i konkursboet. Ändå är utsikterna till återbetalning små. Konkursförvaltaren beskriver alternativvärdet – att sälja maskinerna i delar – som "försvinnande litet", och köpeskillingen för hela bolaget tros bli bråkdelar av de pengar som investerats. De säkerställda långivarna väntas ta hela potten från en försäljning, medan övriga fordringsägare får nöja sig med smulor. Svenska folket, genom staten, riskerar att stå kvar med notan.

Politisk tystnad Trots affärens politiska sprängkraft är tystnaden från regeringen påtaglig. Ingen har hittills velat ta ansvar för de offentliga miljarderna som pumpats in i ett projekt utan affärsmässig bärkraft. Att sälja verksamheten utan ytterligare stöd låter som en god nyhet – men frågan är om det verkligen blir så. En ny ägare kommer sannolikt kräva både investeringar och stöd för att starta om produktionen.

Att regeringen nu håller sig undan från offentlig debatt ser ut som ett försök att undvika diskussion om ansvar – och om det är svenska skattebetalare som ännu en gång förväntas ta smällen när det saknas affärsmässiga förutsättningar från början.