I det senaste avsnittet av podden RakHöger intervjuar Ivar Arpi Sverigedemokraternas internationella sekreterare och landsbygdspolitiska talesperson Mattias Karlsson. Samtalet kretsar kring den europeiska högerns position i ett alltmer polariserat världsläge där influenser från både Donald Trump och Vladimir Putin skapar spänningar och utmaningar för konservativa krafter i Europa.

Amerikansk höger som inspirationskälla Karlsson inleder med att beskriva hur delar av den europeiska högern länge inspirerats av amerikanska konservativa rörelser. Trump-administrationens framgångar, särskilt i frågor som invandring, nationalism och kulturkamp, har påverkat många högerpartier i Europa. Karlsson menar dock att denna influens inte är okomplicerad – särskilt eftersom den amerikanska högern ofta präglas av kulturkrigsretorik som inte alltid passar den europeiska kontexten.

Han varnar för att europeiska högerpartier riskerar att anpassa sig för mycket efter amerikanska kulturkrigare, på bekostnad av sina egna värderingar och intressen. En sådan utveckling skulle kunna leda till en splittrad och mindre trovärdig konservativ rörelse i Europa.

Putins skugga över Europa I samtalet lyfter Karlsson också fram hur delar av den europeiska högern tenderar att se Rysslands president Vladimir Putin som en förebild – särskilt när det gäller nationalism, kulturkonservatism och motstånd mot progressiv identitetspolitik. Karlsson uttrycker dock tydligt att detta är en farlig väg att gå.

Han påpekar att Putins auktoritära styre inte är förenligt med klassiska konservativa ideal som bygger på frihet, rättsstat och demokrati. Att romantisera den ryska modellen är, enligt Karlsson, ett misstag som riskerar att underminera högerns trovärdighet och moraliska kompass.

Behovet av en självständig europeisk höger Enligt Karlsson är den avgörande frågan hur Europas konservativa rörelser kan stå på egna ben och forma en politik som är anpassad till europeiska förhållanden. Han betonar vikten av att stå upp för traditionella konservativa värderingar som individens frihet, statens begränsade roll och nationellt självbestämmande – utan att dras med i extrem retorik eller auktoritära strömningar.

Karlsson lyfter tankesmedjan Oikos som ett exempel på hur svensk konservatism kan utvecklas på egna villkor. Syftet med Oikos är att skapa en intellektuell plattform som kan samla konservativa idéer och föra en konstruktiv samhällsdebatt utan att fastna i förenklade kulturkrigspositioner.

Ett vägval för Europas höger Samtalet avslutas med en diskussion om framtiden för Europas konservativa rörelser. Karlsson menar att högern står inför ett viktigt vägval: antingen går man mot en självständig väg, präglad av egna idéer och europeiska traditioner – eller så riskerar man att bli en bricka i ett större spel där auktoritära ledare och amerikanska kulturkrigare sätter agendan.

Ivar Arpi summerar samtalet med en varning för att den konservativa rörelsen måste hålla fast vid sina grundläggande värderingar om den vill ha långsiktig trovärdighet och politiskt inflytande.