Kritiken mot Rädda Barnen växer. Organisationen, som länge setts som en bred och respekterad försvarare av barns rättigheter, anklagas nu för att ha förvandlats till en aktivistisk rörelse med islamistiska och vänsterradikala förtecken – samtidigt som över en miljard skattekronor pumpas in i verksamheten.

“Rädda Barnen blundar för hedersförtryck” Flera röster från insidan vittnar nu om en kultur där hedersförtryck och antisemitism bagatelliseras, medan islamofobi ges oproportionerligt fokus. Mersedeh Haghgou, tidigare distriktsstyrelseledamot, beskriver i sitt avskedsbrev hur Rädda Barnen har blivit en “kulturrelativistisk organisation som vägrar ta tag i de svåra frågorna” – som istället “tystar ner röster från exiliranier som flytt religiöst förtryck”.

Hennes berättelse backas upp av flera exempel. Islamisten Amanj Aziz – känd för att ha drivit kampanjer mot påstådd islamofobi – har haft uppdrag för organisationen. Ungdomsförbundet, nära knutet till Rädda Barnen, har enligt uppgift vägrat applådera judiska organisationer under gemensamma evenemang och betonat intersektionell ideologi.

Bidrag i miljardklassen Trots dessa signaler om ideologisk radikalisering fortsätter skattepengarna att rulla in. Rädda Barnen fick under 2023 över en miljard kronor i offentliga bidrag från bland annat Sida, FN, EU och svenska myndigheter. Endast åtta miljoner kronor kom från medlemsavgifter.

Ledarskribenten Patrik Kronqvist, som först varit välvilligt inställd till organisationen, skriver nu i Expressen: ”Jag har varit naiv inför islamismen i Rädda Barnen.” Efter att ha talat med flera med insyn beskriver han en organisation där det inte längre går att tala öppet om barns rättigheter när de kolliderar med religiösa normer.

Fokuserar på islamofobi – ignorerar antisemitism En återkommande kritik är att organisationens kamp mot diskriminering är extremt ensidig. Antisemitism, hedersförtryck och könsstympning nämns knappt, medan all energi riktas mot islamofobi – trots att Rädda Barnen säger sig värna alla barns rättigheter.

Kulturdebattören Josefin Utas menar att utvecklingen följer ett välkänt mönster:

“Organisation med stort stöd, som drivit breda rättighetsfrågor, korrumperas. Blir vänster, kulturrelativistisk och ser mest problem med islamofobi. Och får massa offentliga bidrag.”

Ett bredare mönster Rädda Barnens utveckling är inte unik. Även Amnesty, Oxfam och andra organisationer med liknande historia har på senare år drivit alltmer vänsteridentitära linjer. Intersektionalitet, rasifiering, tolkningsföreträde och kulturrelativism har blivit centrala begrepp – ofta på bekostnad av de mest utsatta.

Det är en förändring som sker i det tysta. Antalet aktiva medlemmar i organisationerna är ofta mycket litet – medan finansieringen till största delen kommer från dig som skattebetalare.

Frågan är nu hur länge politiker, bidragsgivare och privata sponsorer som Ikea, Willys, Accenture och Google tänker blunda för utvecklingen.