Riksdagen röstar igenom regeringens förslag Riksdagen har nu klubbat igenom regeringens nya lag om public service, som samlar regler för både uppdrag och finansiering. Lagen ska börja gälla den 2 december 2025, medan övriga förändringar införs från 1 januari 2026.

Beslutet omfattar även kulturutskottets förslag om hur uppdraget och ekonomin ska se ut för SVT, SR och UR under perioden 2026–2033.

Kritik från opposition och frihetsvänner Oppositionen kritiserar lagen för att finansieringen är för snäv. Men kritiken från frihetligt håll är snarast den motsatta – att regeringen inte vågar göra upp med public service-monopolet.

Trots att Tidöpartierna länge talat om behovet av ett smalare och mer fokuserat uppdrag, fastslår riksdagsbeslutet att public service även fortsättningsvis ska erbjuda en ”blandning av underhållning, sport, drama, samhälle och nyheter”. Det betyder i praktiken att de skattefinansierade jättarna fortsätter konkurrera med privata mediehus – men utan samma ekonomiska risker eller marknadsdisciplin.

Begränsade förändringar – mer kosmetik än reform Bland de förändringar som införs finns:

  • Minskad uppräkning av medelstilldelningen – men ingen faktisk neddragning.
  • Krav på årlig redovisning av textpubliceringar.
  • Utvidgat granskningsuppdrag – där Granskningsnämnden framöver även kan pröva innehåll som publiceras i text eller på sociala medier.
  • Borttagna formuleringar om mångfald och jämställdhet i det så kallade speglingsuppdraget.

En extern analys ska dessutom granska effektivitet och opartiskhet, men någon oberoende prövning av politisk slagsida – den fråga som väcker mest frustration bland väljare – finns inte.

En förlorad chans till omstart Public service är i dag en av Sveriges största opinionsbildare – finansierad av över 9 miljarder kronor per år. Trots återkommande kritik mot politisering, aktivism och partisk nyhetsvinkling, har Tidöregeringen valt en försiktig linje.

Det är en reform som byter rubrik, inte riktning. Samtidigt växer kraven från borgerligt håll på att bryta upp public service-strukturen, minska finansieringen och låta medborgarna själva välja var deras mediepengar ska gå.

Frågan är om den chansen nu har gått förlorad.