USA skakas åter av våldsamma protester, upplopp och politisk konfrontation. Den här gången är det Los Angeles som står i centrum – och president Donald Trump svarar med att skicka in både nationalgardet och marinkåren. Kritiker kallar det auktoritärt. Trumps supportrar kallar det nödvändigt.

Upptrappning efter protester mot migration och ICE Det som började som protester mot federala räder från migrationsmyndigheten ICE har snabbt utvecklats till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Flera har skadats och gripits, chockgranater har dånat mellan höghusen, och militära styrkor har satts in för att upprätthålla ordningen.

Demonstranterna anklagar Trump för att använda militären för att tysta oliktänkande. Men från republikanskt håll ses beslutet som ett styrkebesked. En av de mest högljudda rösterna är Vish Burra – känd från den högerradikala nyhetskanalen OAN – som jublar åt insatsen.

– Trump har vårt stöd. Till en miljon procent, säger han och menar att detta är precis den typ av resolut agerande många väljare saknade under Black Lives Matter-upploppen 2020.

Strategiskt spel inför valet Att uppgörelsen sker i liberala Kalifornien är ingen slump, menar bedömare. Att visa handlingskraft inför sin väljarbas i en demokratiskt styrd storstad kan mycket väl vara ett medvetet grepp inför valrörelsen.

Burra tror att detta är startskottet på något större:

– Los Angeles är gnistan. Det här kommer att sprida sig. Andra städer kommer att haka på.

Maktkamp i realtid Medan civila demonstranter vittnar om övervåld och rädsla, ser Trumpanhängare ett nödvändigt återtagande av kontrollen. Konflikten mellan federala myndigheter och vänsterstyrda delstater är återigen på kokpunkten.

Trump-administrationen sänder en tydlig signal: upplopp och hot mot ordningen kommer inte att tolereras – oavsett om det handlar om migrationsprotester eller andra former av vänsteraktivism.

En spegling av Sverige? Även om situationen är amerikansk till sin form, ekar den av en bekant verklighet: frågan om vem som faktiskt har makten över gatorna. Det offentliga våldsmonopolets återkomst som valfråga. Och splittringen mellan den styrande politiska klassen och den växande opinionen för lag och ordning.