Vindkraft, vätgas och vansinne – professor sågar politikens hållbarhetsfloskler I en debattartikel i Epoch Times riktar professor Jan Blomgren skarp kritik mot hur begreppet hållbarhet används i svensk samhällsdebatt. Det som en gång definierades som en helhet av miljöhänsyn, ekonomi och social acceptans har reducerats till ett intetsägande modeord – synonymt med klimatsmart, oavsett konsekvenser.
Ett urvattnat och vilseledande begrepp Blomgren påminner om att hållbar utveckling enligt FN:s klassiska definition från 1987 vilar på tre ben: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk bärkraft. Men i Sverige används begreppet numera slentrianmässigt om varje åtgärd som anses gynna klimatet – även när den är ekonomiskt vansinnig, socialt skadlig eller till och med miljöförstörande.
*”Åtgärder som är bra för miljön men extremt kostsamma är inte hållbara, och omvänt är billiga lösningar som föröder miljön inte heller hållbara.” * Vindkraft, solceller och klimatpolitik utan förankring Blomgren ger flera exempel på hur dagens energipolitik faller platt mot en rimlig hållbarhetsdefinition:
- Storskalig vindkraft bygger på klimatargument, men innebär miljöförstöring i form av avskogning, betongfundament och förstörd landsbygd – samtidigt som elproduktionen är opålitlig och social acceptans låg.
- Solceller fungerar bra i ökenländer med soltoppar på dagen och höga behov av luftkonditionering – men passar dåligt i Sverige där elbehovet är störst under kalla vinterkvällar.
- Vätgasstål och koldioxidlagring kräver astronomiska resurser, ger minimalt med jobb, och riskerar bli dyrbara slag i luften – medan politik och medier applåderar projektens ”hållbarhet”.
Kärnkraft som verkligt hållbart alternativ Till skillnad från de projekt som bygger på känslostyrda klimatlöften, pekar Blomgren på kärnkraften som ett exempel på teknik som faktiskt uppfyller alla hållbarhetskriterier: den är miljövänlig i drift, ekonomiskt bärkraftig över livslängden, och skapar välbetalda arbeten på landsbygden.
”Kärnkraften ger välbetalda arbeten i landsbygden, har god totalekonomi över sin livstid och mycket liten miljöpåverkan i normal drift.”
Att kärnkraft ändå klassas som ohållbar i delar av den politiska debatten säger mer om debattklimatet än om tekniken.
Dags att ställa rätt frågor Professor Blomgrens avslutande uppmaning är enkel men kraftfull: varje gång någon påstår att något är hållbart, bör vi fråga:
- Är det bra för miljön?
- Är prislappen rimlig?
- Är det socialt acceptabelt?
Tre enkla frågor som snabbt avslöjar om vi står inför genomtänkt politik – eller bara ännu en dyr illusion.
