Miljardärsskatt blir valfråga Inför valet har kraven på en ny förmögenhetsskatt tagit fart. Vänsterpartiet driver frågan öppet och från socialdemokratiskt håll höjs röster om att Sverige blivit ett ”skatteparadis för miljardärer”.

Men i Tidningen Näringslivet varnar nationalekonomen Daniel Waldenström för konsekvenserna. Han är professor och programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhälle” vid IFN och menar att en ny förmögenhetsskatt vore ett misstag.

Enligt honom handlar det inte om huruvida rika ska beskattas – utan hur.

Erfarenheten från Sverige Sverige hade förmögenhetsskatt fram till 2007. Under de sista åren stod den för mellan 0,3 och 0,5 procent av statens totala skatteintäkter.

Waldenström pekar på att skatten var administrativt svår, lätt att kringgå och gav begränsade intäkter. Samtidigt riskerade den att driva kapital och entreprenörer utomlands.

Han beskriver den som en dåligt konstruerad skatt, särskilt eftersom den baseras på uppskattade tillgångsvärden snarare än faktisk avkastning.

Beskatta avkastning – inte värde Waldenström menar att det är rimligt att beskatta rika personer, men att beskattningen bör ske när kapital genererar inkomster – exempelvis genom utdelningar, räntor eller realiserade vinster.

Att beskatta själva förmögenhetens värde, oavsett om den genererar avkastning eller inte, kan enligt honom slå hårt mot företag som växer men ännu inte går med vinst.

Han varnar för att sådana skatter kan hämma investeringar, minska sysselsättning och i förlängningen göra hela ekonomin mindre dynamisk.

Norge som varnande exempel Norge har kvar en förmögenhetsskatt, och efter höjningar 2022 har flera förmögna norrmän flyttat utomlands. Waldenström beskriver den norska debatten som i hög grad symbolisk, eftersom skatten ger relativt små intäkter i förhållande till statsbudgeten.

Han är också kritisk till förslag om så kallad exitskatt, där personer som flyttar utomlands skulle fortsätta beskattas i hemlandet under flera år.

Enligt honom signalerar sådana åtgärder en negativ syn på entreprenörskap och rörlighet.

Demokrati eller symbolpolitik? I den internationella debatten argumenterar vissa ekonomer för att miljardärsskatt är nödvändig för att skydda demokratin mot koncentrerad rikedom.

Waldenström invänder att om syftet är att stärka demokratin bör fokus ligga på transparens, institutioner och regelverk – inte på att beskatta tillgångsvärden med begränsad fiskal effekt.

Han menar att förmögenhetsskatt ofta motiveras med flera olika argument samtidigt, just eftersom den i praktiken genererar så lite intäkter.

En större konflikt om skattesystemet Debatten om miljardärsskatt blottlägger en större konflikt om synen på kapital, företagande och jämlikhet.

Ska skattesystemet primärt maximera intäkter och effektivitet – eller ska det också ha en tydlig omfördelande och symbolisk funktion?

Inför valet riskerar frågan att bli laddad. Men bakom retoriken finns en teknisk realitet: hur skatter utformas påverkar beteenden, investeringar och i slutänden tillväxten.

Frågan är inte bara om rika ska betala mer – utan om en ny förmögenhetsskatt är rätt verktyg för att uppnå det.