I sitt senaste blogginlägg på Öster om förnuftet beskriver debattören Omar Makram hur det gamla verklighetsmonopolet, där staten och medier tillsammans definierade vad som var legitimt att säga och tänka, nu vittrar sönder.
Makram menar att det moderna samhället länge fungerat som ett stammental samhälle där gemenskap byggts kring en delad berättelse – en officiell version av verkligheten. Statliga medier och etablerade nyhetsaktörer har genom historien spelat en avgörande roll i att befästa denna gemensamma världsbild.
Men med internet och alternativa mediekanaler har verkligheten börjat skava mot berättelsen, skriver han. När glappet mellan människors erfarenheter och det officiella narrativet blir för stort, hotas lojaliteten mot den etablerade ordningen.
Makram argumenterar för att dagens medielandskap snarare speglar ett ömsesidigt bekräftelsesystem mellan media och politik än en oberoende granskning. Han varnar för en verklighetsförvaltning där vissa fakta får plats, andra förtigs, och där det viktigaste inte är vad som är sant – utan vad som är anständigt.
I inlägget föreslår han att presstödet bör avskaffas och public service reformeras eller avvecklas, för att möjliggöra verklig konkurrens mellan berättelser och perspektiv.
"Berättelser som människor faktiskt tror på behöver inte subventioneras", skriver Makram.
Inlägget sätter fingret på en djupare förändring i samhällsdebatten – och väcker frågan om vad som händer när verkligheten inte längre går att hålla utanför berättelsen.
