Den sneakersbärande inkvisitionen – Makram varnar för tankens förfall I sin senaste text på bloggen Öster om förnuftet går debattören Omar Makram till skarpt angrepp mot det han kallar vår tids ”inkvisition” – en allians av aktivister, journalister, HR-avdelningar och myndigheter som genom moralisk dogmatism och sociala sanktioner kväver det fria tänkandet.

Från tryckpress till trigger warnings Makram drar historiska paralleller: från 1400-talets förbud mot tryckpressar i det Osmanska riket till dagens ideologiska konformism i väst. Där tryckfriheten en gång innebar en explosion av idéer, innebär dagens värdegrundsregimer ett finmaskigt system för att kontrollera tankar och samtal. Det sker inte genom våld – utan genom tystnadskultur, självcensur och uteslutning.

”Ett snedsteg i fel fråga och du är socialt död”, skriver han. Det är inte längre censuren som skrämmer, utan rädslan att ens uppfattas tänka fel.

Historien upprepar sig – men med ny estetik Makram menar att civilisationer som undertrycker fritänkande går mot sin egen undergång. Han pekar på al-Ghazalis attack mot den muslimska filosofin som ett exempel på hur rationalitet kan marginaliseras av moral. Dagens motsvarighet är, enligt Makram, ett EU präglat av överreglering, moralisering och byråkratisk konformism – en modern motsvarighet till det tänkande som en gång ströp innovationen i den muslimska världen.

”Vi tämjde kyrkan – men glömde kättarna”, skriver han. En fri civilisation behöver friktion. Den måste våga leva med tankar som stör, provocerar och ifrågasätter.

Värdegrunden som nytt prästerskap Makram sparar inte på krutet i sin uppgörelse med samtiden. Han kritiserar hur begrepp omdefinierats i den politiska diskursen: ”misinformation” har blivit synonymt med kritik mot makten, ”hat” har blivit varje uttryck för biologisk eller kulturell skillnad, och ”trygghet” har blivit frihet från obekväma tankar.

I denna kontext har det offentliga samtalet förlorat sin spänst. Det som förr var idéernas torg har förvandlats till en moralisk loop. Och när samhället slutar tåla kognitiv dissonans – då slutar det också utvecklas.

En varning till väst – och en vädjan om frihet Makram avrundar med en varning: västvärlden riskerar att begå samma misstag som tidigare civilisationer – att kväva sin förnyelse i moralisk ängslan. Hans budskap är tydligt: det offentliga samtalet behöver inte fler värdegrundskurser, utan fler kättare. Fler som vågar tänka nytt – och fel – innan det är för sent.