Öppet bråk i M efter Bildts Iran-utspel Tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) kallar Israels och USA:s attacker mot Iran för ett ”tydligt brott mot internationell rätt”.
”Regimen i Teheran är avskyvärd. Attacken är fortfarande ett tydligt brott mot internationell rätt. Du blir inte ett helgon på grund av andras synd”, skrev Bildt på X.
Uttalandet har utlöst hård intern kritik – bland annat från den egna partikamraten Hanif Bali.
”Dement eller desperat” Hanif Bali, M-profil med rötter i Iran, gick till angrepp mot Bildt på sociala medier och kallade honom ”antingen dement eller desperat”.
I intervjuer utvecklar Bali kritiken och menar att Bildts hållning bortser från Irans roll som destabiliserande kraft i regionen.
För Bali är attackerna i stället ett slag mot ”folkets värsta bödlar”. Han ifrågasätter också folkrättsresonemanget och antyder att regelverket i sig kan vara otillräckligt i mötet med auktoritära regimer.
Delad syn på folkrätten Bildts bedömning delas av flera folkrättsexperter och även utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har uttryckt tveksamhet kring om attacken är förenlig med folkrätten.
Men från annat håll i regeringsunderlaget hörs invändningar. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att internationell rätt inte är till för att blockera humanitär intervention och anklagar Bildt för att vara selektiv.
Carl Bildt själv står fast: – Fakta är fakta. Vi kan inte tala folkrätt bara när det passar oss.
Generations- och linjeskillnad Konflikten blottlägger en djupare skiljelinje inom Moderaterna.
Bildt representerar en klassisk folkrättslig och multilateralt orienterad utrikespolitisk tradition, där regelbaserad världsordning är central.
Bali företräder en mer realpolitisk linje, där maktbalans och strategisk avskräckning ges företräde framför juridisk renlärighet – särskilt gentemot regimer som Iran.
I bakgrunden finns också synen på USA:s roll, på Trumps strategi och på hur väst bör agera mot auktoritära stater.
Vad säger bråket om M? Att kritiken är så hård – och så personligt formulerad – är ovanligt i ett parti som ofta strävar efter disciplin i utrikespolitiska frågor.
Det väcker frågor om:
- Hur eniga Moderaterna egentligen är i säkerhetspolitiken
- Vilken linje som dominerar i praktiken
- Hur partiet positionerar sig i en allt mer polariserad geopolitisk verklighet
När utrikespolitik inte längre är ett teknokratiskt område utan en identitetsfråga blir sprickorna tydligare.
En större konflikt än personen Bildt Det handlar i grunden inte bara om Carl Bildt.
Det handlar om en principiell fråga: Ska väst strikt hålla sig till etablerad folkrätt – även när motparten inte gör det? Eller måste regelverket ibland tolkas flexibelt för att hantera hot från regimer som Iran?
Den debatten lär inte stanna vid detta utspel.
Men att den nu förs öppet – och med hårda ord – visar att utrikespolitiken inte längre är fredad från den inrikespolitiska konfliktnivå som präglar mycket annat.
Och det är i sig en förändring.
