Markant förändring i attityder En ny undersökning från Forum för levande historia, genomförd av SCB bland över 8 000 elever i årskurs 9 samt gymnasiets år 1 och 3, visar ett tydligt trendbrott.

HBT-personer – homosexuella, bisexuella och transpersoner – är nu den minoritetsgrupp som elever uppvisar lägst tolerans gentemot.

I den förra mätningen 2013 var situationen den motsatta. Då var HBT den grupp som flest elever uttryckte positiva attityder till.

– Att siffrorna är så här starka är förvånande, säger Petra Mårselius på Forum för levande historia.

72 procent av eleverna uppger visserligen att de generellt respekterar andra människors rätt att leva som de vill. Men när attityder bryts ner på gruppnivå framträder en annan bild.

Skillnader beroende på bakgrund Undersökningen visar tydliga skillnader mellan olika elevgrupper.

Bland inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar uppvisar 12,1 procent negativa attityder till sexuella minoriteter.

Motsvarande siffror är:

  • 22,6 procent bland svenskfödda elever med utlandsfödda föräldrar
  • 21,2 procent bland utrikes födda elever

Skillnaderna är alltså påtagliga.

Samtidigt betonar rapportförfattarna att flera faktorer samverkar. Kön är en annan tydlig variabel: pojkar har i högre grad än flickor rört sig mot mer negativa attityder.

Ingen enskild bakgrundsfaktor anses förklara hela förändringen.

Ett importerat normskifte? Rapporten ger inte ett entydigt svar på varför utvecklingen ser ut som den gör. Forum för levande historia pekar bland annat på ”omvärldsläget”.

Men siffrorna väcker en mer konkret fråga: hur påverkas svenska värderingsmönster av demografiska förändringar?

Sverige har under de senaste två decennierna haft en omfattande invandring från regioner där synen på homosexualitet och könsidentitet generellt är betydligt mer restriktiv än i Västeuropa.

Det är ett faktum att attityder till sexuella minoriteter skiljer sig markant mellan olika delar av världen – ofta kopplat till religiösa och kulturella normsystem.

När skillnaderna i undersökningen följer just bakgrundslinjer är det svårt att bortse från att värderingskonflikter kan ha en strukturell dimension.

Integration – även av värderingar Under 2000-talet har Sverige ofta beskrivit sig som ett av världens mest toleranta länder i HBT-frågor. Den nya undersökningen antyder att den bilden inte längre är självklar bland yngre generationer.

Frågan blir då bredare än enskilda attityder.

Om integration primärt har handlat om arbetsmarknad och bostäder – har värderingsintegration hamnat i skymundan?

När normsystem möts uppstår inte alltid en linjär anpassning. I vissa fall kan parallella värderingar etableras och förstärkas inom egna miljöer.

Rapporten ger inga politiska slutsatser. Men den illustrerar att värderingsutveckling inte är statisk – och att samhällsförändringar också påverkar synen på minoriteter.

Det är en utveckling som sannolikt kommer att diskuteras betydligt mer framöver.