I en intervju med Dagens Opinion/Veckans Brief berättar grundarna till det nybildade Nordiska Opinionsinstitutet varför de anser att dagens opinionsmätningar är för grunda – och varför 4-procentsspärren behöver analyseras på allvar.

Institutet drivs av Fredrik Clementz och Johan Hultgren via bolaget Scandinavian Customer Centric Solutions, och använder Norstat som fältbolag. Ambitionen är att släppa väljarbarometrar varannan månad – men också att fördjupa förståelsen för vad som driver väljare bortom det ytliga ”vad skulle du rösta på idag?”

Premiärmätning sätter spärren i fokus I premiärmätningen får Socialdemokraterna 33,3 procent, med Moderaterna som tvåa. Men när frågan ställs utan 4-procentsspärren i åtanke förändras kartan: Sverigedemokraterna blir tydlig tvåa, och småpartier som Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige fördubblar sina siffror.

– Vi tycker att det finns ganska många samhällsfrågor att belysa. En är frågan om hur människor resonerar kring 4-procentsspärren, säger Fredrik Clementz i intervjun med Dagens Opinion.

Clementz har själv tidigare kandiderat för Medborgerlig Samling och sitter i partiets valberedning, men betonar att detta inte påverkat institutets metod – endast intresset för vissa underbelysta frågor.

Flytande medelvärden och fler djupfrågor Enligt intervjun använder institutet flera metodavvikelser: bland annat ett åldersspann upp till 89 år, mixade paneler och så kallade flytande medelvärden för att minska slumpvariation. Enligt Clementz är ett centralt mål att samla in tillräckligt med data för att kunna göra nedbrytningar på drivkrafter snarare än bara partisympati.

– Opinionsmätningar har blivit eftersatta. Mycket fokus har legat på urval och viktning, men inte på den statistiska modelleringen. Vi tror att det går att komma bort från det grunda, säger han.

I Veckans Brief beskrivs hur Nordiska Opinionsinstitutet vill gå bortom frågor som ”vem har du förtroende för i vårdfrågor” – och i stället fånga vilka förändringar människor efterfrågar. Det är ett angreppssätt som kan utmana de större institutens standardfrågor.

En ny röst i mätlandskapet Enligt Dagens Opinion riktar sig institutet också till intresseorganisationer som upplever att deras frågor inte fångas upp i de etablerade mätningarna. Skola, vård och migration nämns som exempel där nya perspektiv kan behövas.

Om Nordiska Opinionsinstitutet lyckas vinna förtroende som en aktör utanför mätkartellen återstår att se – men lanseringen sker i ett läge där förtroendet för både media och traditionella opinionsmätare vacklat. Att lyfta spärrpartiernas dynamik är i sig ett ställningstagande: att vad som inte mäts, inte heller förstås.