Statlig utredare föreslår att kommuner ska kunna skicka räkning för klimatåtgärder direkt till enskilda fastighetsägare
När klimatpolitiken blir ett kommunalt skuldförslag Hur löser man en svällande kommunal ekonomi, klimatutmaningar och otillräckliga statliga anslag – utan att höja skatten? Enligt regeringens egen klimatanpassningsutredning är svaret enkelt: man skickar notan till husägaren.
I ett förslag som nu överlämnats till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) föreslår utredaren Johan Hjalmarsson att kommuner ska kunna ta ut engångsavgifter på upp till 10 procent av fastighetens marknadsvärde för klimatanpassningar som exempelvis översvämningsskydd.
I praktiken innebär det att en kommun kan besluta att bygga en damm – och därefter skicka en räkning på hundratusentals kronor till dig som bor i närheten.
”Du kan alltid ta ett lån” I ett exempel från Arvika beräknas en enskild husägares del av kostnaden för ett översvämningsskydd bli så mycket som 400 000 kronor. Och hur ska vanligt folk betala detta?
Utredningens svar: ta lån med huset som säkerhet. Ett slags tvångsbelåning – klimatcertifierad och godkänd av staten.
Det är inte längre en fråga om principen "förorenaren betalar". Det är nu "den som bor fel betalar".
Kollektiv nytta, individuell nota Det mest svindlande är att åtgärderna inte ens måste ha efterfrågats av fastighetsägarna. Det räcker att kommunen anser att risken är betydande och att åtgärden minskar risken. Om du har oturen att bo i närheten – grattis, du får finansiera halva projektet.
Utöver detta föreslås även nya krav på inomhustemperaturer i äldreboenden och boenden för sårbara grupper. Luftkonditionering måste införskaffas, konstaterar utredaren – men vem som ska betala det i praktiken lämnas öppet.
