Ebo avskaffas efter 30 år Regeringen lägger fram ett förslag om en ny mottagandelag som i grunden förändrar hur asylsökande vistas i Sverige. Den så kallade ebo-lagen – som sedan mitten av 1990-talet gett asylsökande rätt att ordna eget boende – föreslås avskaffas.

I stället ska alla asylsökande bo i boenden som anvisas av Migrationsverket, antingen i mottagningscenter eller återvändandecenter. Förslaget omfattar även personer som fått avslag, samt personer som skyddas av EU:s massflyktsdirektiv, däribland ukrainare.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Asylsökande ska stanna i länet En av de mest långtgående förändringarna gäller rörligheten. Som huvudregel ska asylsökande inte få lämna det län där de blivit placerade.

Närvaron ska kontrolleras genom regelbundna närvarokontroller eller anmälningsplikt. För personer som fått avslag kan kravet innebära att man måste anmäla sig upp till tre gånger i veckan.

– Nu blir det ordning och reda i asylmottagandet. Vi kommer att veta var människor befinner sig, säger migrationsminister Johan Forssell.

Den som bryter mot reglerna riskerar indragen dagersättning och, i vissa fall, att asylansökan betraktas som återkallad.

Bakgrunden: segregation och försvinnanden Enligt regeringen har ebo-systemet bidragit till trångboddhet, segregation och sociala problem, särskilt i utsatta områden. Forssell pekar på exempel där många människor delar små lägenheter, vilket enligt regeringen försvårar både integration och barns skolgång.

Samtidigt lyfts ett annat argument: kontroll. Regeringen menar att asylsökande tidigare ”försvunnit i tusental” under handläggningstiden.

– Med den här lagen blir det lättare att säkerställa att de som ska återvända faktiskt gör det och inte går under jorden, säger Forssell.

Stöd från Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om att avskaffa ebo. Partiets migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling framhåller att närvarokontrollerna är centrala för att systemet ska fungera.

– Det handlar om att se till att människor faktiskt bor där de är placerade, säger Aspling.

I dag är omkring 8 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, och enligt regeringen bor de flesta redan i statliga boenden.

Begränsad rätt att arbeta Förslaget innehåller även ändringar i rätten att arbeta. Asylsökande ska som huvudregel inte få arbeta under handläggningstiden. Om beslut inte fattats inom sex månader ska dock arbete kunna tillåtas, förutsatt att övriga krav är uppfyllda.

Även detta motiveras med behovet av kontroll och ordning i mottagandet.

Ett systemskifte – inte bara en justering Förslaget markerar ett tydligt brott med tidigare linje. Under decennier har Sverige haft ett av Europas mest fria system för asylsökandes bosättning och rörlighet. Den nya lagen innebär att staten tar ett betydligt större ansvar – och en betydligt större kontroll.

Samtidigt väcker reformen principiella frågor. Begränsad rörelsefrihet, närvarokontroller och indragna bidrag placerar asylmottagandet närmare ett administrativt kontrollsystem än ett frivilligt mottagande.

För regeringen är detta ett nödvändigt steg för att återupprätta förtroendet för asylsystemet. Kritiker lär i stället beskriva det som ett avsteg från tidigare rättighetsprinciper.

Oavsett vilket markerar förslaget ett tydligt systemskifte: från individens valfrihet till statens kontroll – med målet att göra asylmottagandet mer förutsägbart, mer styrt och, enligt regeringen, mer hållbart.