MSB byter namn – ska förbereda samhället för krig Från och med den 1 januari 2026 byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap namn till Myndigheten för civilt försvar. Uppdraget är i grunden detsamma, men fokus ska bli tydligare: att förbereda Sverige för krig.
Det säger myndighetens generaldirektör Mikael Frisell, som menar att namnbytet bättre speglar det säkerhetspolitiska läget.
Kriget sätter dimensionerna Enligt Frisell är det krigets krav som nu ska vara utgångspunkt för myndighetens arbete. Genom att planera för det värsta scenariot ska samhället också bli bättre rustat för kriser i vardagen.
Ambitionen är att tydligare tala klarspråk med medborgarna om allvaret i omvärldsläget – och om det egna ansvaret för beredskap i familj, arbetsliv och lokalsamhälle.
Tydligare roll i civilt försvar Myndigheten får en mer uttalad roll som ledande, inriktande och samordnande aktör för hela det civila försvaret. Inledningsvis tillkommer inga helt nya uppgifter, men flera befintliga ansvarsområden väger tyngre.
Bland annat pekas arbetet med civilplikten ut, där unga redan nästa år kan komma att kallas till utbildning, främst inom räddningstjänsten.
Skydd av civilbefolkningen Ett annat område som lyfts fram är planeringen för skydd av civilbefolkningen. En ny nationell plan har tagits fram – den första sedan 1990-talet – där 128 kommuner bedöms ha förhöjd risk vid ett väpnat angrepp.
Det handlar om allt från skyddsrum och evakuering till försörjning, sjukvård och robusta samhällsfunktioner under höjd beredskap.
Snabb utveckling – från låg nivå Generaldirektören konstaterar att Sverige under lång tid haft låg beredskap på det civila området, men menar att arbetet nu går snabbt framåt. Samtidigt finns en tydlig diskrepans mellan tempot i uppbyggnaden och allvaret i omvärldsläget.
Bedömningen är att mycket återstår innan det civila försvaret fullt ut motsvarar de krav som ett krig eller väpnat angrepp skulle ställa.
Symbolik i nytt namn och vapen I samband med namnbytet får myndigheten även ett nytt heraldiskt vapen. Symboliken är tydlig: kopplingen till totalförsvaret, statens ledande roll och befolkningsskyddets betydelse.
Budskapet är att civilt försvar inte är något abstrakt – utan något som ytterst vilar på samhällets motståndskraft och medborgarnas delaktighet.
