Islamism på kommunal mark En ny granskning från Stiftelsen Doku visar hur Frölunda moské under flera år bedrivit religiös verksamhet – inklusive fredagsbön och koranskola – i ett kommunalt kulturhus som rymmer ett allmänt bibliotek i Göteborg. Verksamheten har skett med stadens godkännande och utan tydlig politisk eller administrativ kontroll.

Det som väcker särskild uppmärksamhet är inte bara lokalupplåtelsen i sig, utan vilka aktörer som tillåtits verka där – och vilka budskap som dokumenterats.

Predikningar, könssegregering och antisemitism Dokus material beskriver hur imamer och företrädare med koppling till Frölunda moské under lång tid spridit grov antisemitism, hyllat terrororganisationer, uttryckt stöd för Hamas och i vissa fall även Hitler. I predikningar beskrivs svensk skola som ”smuts” som måste tvättas bort från muslimska barn.

Verksamheten präglas också av tydlig könssegregering. Av hundratals lokalbokningar de senaste åren har en överväldigande majoritet varit för män. När kvinnor tillåts delta sker det bakom draperier eller i trånga förrådsutrymmen, åtskilda från männen.

Socialdemokratiska möten i moskélokalen Samtidigt visar granskningen att ledande socialdemokratiska politiker haft återkommande kontakter med moskéns företrädare i just dessa lokaler. Bland annat har Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, deltagit i möten på plats och synts på bilder tillsammans med personer som senare visat sig ha spridit öppet judehat och terrorhyllningar på sociala medier.

Även andra socialdemokratiska företrädare har deltagit i möten med moskén och närstående organisationer, ofta under rubriker som ”dialog”, ”integration” och ”samverkan”.

”Nya uppgifter för mig” När Doku konfronterar Jonas Attenius med uppgifterna svarar han att detta är ny information och att det som beskrivs står i strid med Göteborgs stads värderingar. Han betonar att kommunen inte är värderingsneutral och att antisemitism inte är förenlig med att få tillgång till kommunala lokaler.

Samtidigt säger han sig ha mött företrädarna vid ett tillfälle utan att då ha uppfattat några problem – och hänvisar till att Polismyndigheten tidigare haft samverkan med föreningen.

Ett större systemfel Fallet Frölunda moské pekar bortom en enskild förening. Det blottlägger ett återkommande mönster i svensk kommunal förvaltning: viljan att visa öppenhet och inkludering kombineras med en ovilja att granska ideologiskt innehåll, värderingar och internationella kopplingar.

När religiösa aktörer ges tillgång till skattefinansierade lokaler utan insyn eller uppföljning riskerar kommunen att bli möjliggörare för miljöer som i praktiken motarbetar demokratiska grundprinciper.

Bibliotekets roll ifrågasätts Att detta sker i samma byggnad som ett folkbibliotek – en institution som ska stå för kunskap, öppenhet och sekulär demokrati – gör frågan än mer laddad. Axelhuset har därmed kommit att förknippas med något helt annat än kultur och folkbildning.

Granskningen väcker frågor som sträcker sig långt bortom Göteborg:

  • Hur långt sträcker sig religionsfriheten på kommunal mark?
  • Vem bär ansvaret för vilka aktörer som släpps in?
  • Och hur många liknande fall passerar under radarn i andra svenska kommuner?