Det är djupt oroväckande att utredningen kring mordet på Salwan Momika verkar ha kört fast. Fem personer som initialt greps har nu avförts från utredningen, och polisen saknar i nuläget en misstänkt gärningsman. Trots att åklagaren Rasmus Öman menar att utredarna har en ”ganska god bild” av händelseförloppet, finns fortfarande ingen gripen eller misstänkt. Detta lämnar många frågor obesvarade och skapar en oroande bild av säkerhetsläget i Sverige.
Ett möjligt terrorbrott som underskattas? Mordet på Salwan Momika kan inte betraktas som ett vanligt gängrelaterat våldsdåd. Momika blev en symboliskt laddad figur efter sina uppmärksammade koranbränningar under 2023, vilket väckte starka känslor både i Sverige och internationellt. Dagen innan mordet skulle han få sin dom i ett åtal om hets mot folkgrupp. Den tajmingen kan knappast ses som en slump.
Det är därför anmärkningsvärt att mordet inte ännu har klassats som ett potentiellt terrorbrott. Det kan röra sig om ett politiskt motiverat mord som syftat till att skrämma andra kritiker av islamism eller avskräcka liknande aktioner. Ett sådant brott är inte bara ett angrepp på Momika som individ, utan ett angrepp på den yttrandefrihet och demokratiska rättsstat som Sverige är byggd på.
Spårlös gärningsman – ett misslyckande för rättsstaten Att ingen misstänkt finns kvar i utredningen väcker frågor om hur effektivt polis och säkerhetstjänst kan hantera hot kopplade till religiösa och ideologiska spänningar. Om mordet var organiserat eller hade internationella kopplingar ställs ännu högre krav på samverkan mellan svenska myndigheter och utländska säkerhetstjänster.
Att brottet fortfarande är ouppklarat riskerar att sända fel signaler – både till potentiella förövare och till medborgare som förväntar sig att staten ska skydda dem.
Rättssäkerhet och yttrandefrihet på spel Mordet på Momika handlar ytterst om mer än bara en persons död. Det handlar om huruvida Sverige kan garantera skydd för individer som uttrycker åsikter, även om dessa är kontroversiella eller provocerande. Om det visar sig att mordet var en repressalie för hans koranbränningar kan det innebära ett allvarligt slag mot yttrandefriheten i Sverige. En sådan utveckling skulle stärka extremister som med hot och våld försöker tysta kritiska röster.
Regeringen måste agera Det är dags för regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer att tydligt markera att brott med potentiellt politiska eller religiösa motiv kommer att prioriteras. Ett mord som detta kan inte reduceras till ännu en siffra i statistiken över grova våldsbrott – det är ett angrepp på Sveriges demokrati och fria samhälle.
Mordet på Salwan Momika riskerar att bli en påminnelse om hur bräckligt skyddet för yttrandefriheten kan vara om inte rättsstaten agerar kraftfullt och effektivt.
