Moderaterna säger ja – igen – till EU:s övervakningsagenda Moderaterna har återigen valt att ställa sig bakom ett av EU:s mest kontroversiella lagförslag om övervakning av medborgarnas privata kommunikation. I en intervju med Svenska Dagbladet försvarar EU-ministern Jessica Rosencrantz regeringens linje i frågan om Chat Control – trots massiv kritik från jurister, tekniska experter och integritetsförespråkare.

Förslaget, som i sin ursprungliga form innebar obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas digitala meddelanden, har visserligen justerats. Enligt den kompromiss som nu ligger på bordet ska skanning av meddelanden formellt vara frivillig för plattformarna. Men kritiker menar att detta är en kosmetisk förändring som inte adresserar kärnproblemet: principen om generell övervakning utan misstanke.

Ett mönster av reträtter Att Moderaterna nu försvarar Chat Control är ingen isolerad händelse. Tvärtom passar den väl in i ett tydligt mönster där partiet i EU-frågor gång på gång väljer inställsamhet framför principfasthet. Samma parti som gärna talar om individens frihet och rättsstatens gränser på hemmaplan har i Bryssel konsekvent röstat för långtgående övervakningsförslag.

Detta trots att både Moderaterna och Liberalerna inför EU-valet 2024 uttryckligen signalerade motstånd mot just Chat Control. När frågan nu flyttats från öppen politisk debatt till slutna trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet, tycks de löftena väga lätt.

Övervakning av alla – för säkerhets skull Kärnan i kritiken mot Chat Control är enkel: staten ska övervaka misstänkta brottslingar, inte hela befolkningen. Ändå är det just det senare som förslaget i praktiken möjliggör. Även den nuvarande ”urvattnade” versionen innebär att privata meddelanden kan komma att analyseras maskinellt, i jakt på förbjudet innehåll, utan individuell misstanke.

Att detta sker i barnskyddets namn förändrar inte den principiella invändningen. EU-domstolen har redan slagit fast att generell och urskillningslös övervakning strider mot grundläggande rättigheter. Likväl fortsätter EU-kommissionen att pressa fram nya varianter av samma idé – och Moderaterna fortsätter att säga ja.

Kryptering under press Särskilt allvarlig är frågan om totalsträckskryptering, som är avgörande för säker kommunikation för allt från journalister och visselblåsare till företag och oppositionella i auktoritära stater. Tidigare versioner av Chat Control förutsatte i praktiken bakdörrar i krypterade tjänster. Även om detta just nu inte är explicit formulerat i kompromissen, finns farhågor om att liknande lösningar kan återkomma under förhandlingarnas gång.

Det är också därför motståndet inte har tystnat, trots att frågan tillfälligt lämnat rampljuset. När besluten fattas bakom stängda dörrar minskar insynen – men konsekvenserna för medborgarnas fri- och rättigheter kvarstår.

Frihet på pappret – kontroll i praktiken Jessica Rosencrantz beskriver Chat Control som en ”balansering av viktiga principer”. Men kritiker menar att balansen sedan länge är förskjuten. I praktiken prioriteras kontroll, harmonisering och politisk handlingskraft framför privatliv och rättssäkerhet.

För ett parti som historiskt gjort anspråk på att vara frihetens och rättsstatens försvarare är detta en anmärkningsvärd positionsförflyttning. Och för väljare som tog Moderaternas nej till Chat Control på allvar i EU-valrörelsen framstår dagens linje som ännu ett exempel på hur löften byts mot följsamhet så snart besluten flyttas till Bryssel.

En fråga som inte är avgjord Ärendet är långt ifrån avslutat. Den slutliga kompromissen måste fortfarande godkännas av både Europaparlamentet och ministerrådet. Men att den svenska regeringen – med Moderaterna i spetsen – redan nu signalerar stöd för Chat Control visar tydligt vilken sida man valt.

Frågan är inte längre om EU rör sig i riktning mot ökad övervakning. Frågan är varför Moderaterna, gång på gång, väljer att gå med.