Bidragen frystes i sista stund

Statsbidragen till den feministiska föreningen MÄN har stoppats av Jämställdhetsmyndigheten. Totalt handlar det om 5,1 miljoner kronor som skulle ha betalats ut den 30 januari, men som nu fryses i väntan på en granskning.

Bakgrunden är att myndigheten vill bedöma om föreningen lever upp till de demokrativillkor som gäller för statliga bidrag. Beslutet innebär inte att bidragen dragits in permanent, men att utbetalningen pausats tills granskningen är avslutad.

Tipset kom från myndighetens egen chef

Enligt uppgifter i Dagens ETC initierades granskningen efter ett tips som ska ha skickats in av myndighetens egen generaldirektör, Lise Tamm. Tipset hänvisar till ett panelsamtal som hölls under Mänskliga rättigheter-dagarna i Kista i höstas.

Panelsamtalet, med rubriken ”Myten om den farlige muslimske mannen”, arrangerades av MÄN och har uppmärksammats i medier. I tipset till myndigheten anges att rapporteringen gav anledning att inleda en formell granskning av verksamheten.

Att en myndighetschef själv initierar ett sådant ärende är ovanligt, men inte i sig olagligt. Det har däremot väckt frågor om rollfördelning och myndigheternas ökade vaksamhet i bidragsgivningen.

Kvartal-artikel i bakgrunden

Den mediala rapportering som åsyftas i tipset ska enligt ETC vara ett reportage i Kvartal, där innehållet i panelsamtalet refereras. I artikeln citeras bland annat uttalanden som ifrågasätter hur bilden av ”den muslimske mannen” används i svensk debatt.

Panelsamtalet hade redan på förhand kritiserats av andra debattörer, bland annat med hänvisning till att flera medverkande anklagats för kopplingar till islamistiska miljöer. De som deltog var Johannes Anyuru, Amanj Aziz, Fayyad Assali, Kitimbwa Sabuni och Ahmad El Far.

En bidragsberoende organisation

MÄN beskriver sig som feministisk, politiskt obunden och verksam mot mäns våld. Föreningen grundades i slutet av 1990-talet och har i dag omkring 1 800 medlemmar. Samtidigt är verksamheten i hög grad beroende av statlig finansiering.

Under 2024 uppgick de statliga bidragen till omkring 42 miljoner kronor. I Kvartals granskning uppmärksammades hur delar av medlen använts, bland annat till en stödchatt för män i Armenien – en verksamhet som enligt reportaget visade sig vara svår att verifiera.

Föreningens ordförande Shahab Ahmadian har inte kommenterat uppgifterna. Föreningens pressansvariga har meddelat att man avvaktar besked från myndigheten.

Skärpta demokrativillkor får effekt

Fallet MÄN är inte isolerat. Under det senaste året har flera myndigheter stoppat eller fryst bidrag efter att regeringens nya demokrativillkor trätt i kraft. Syftet är att statliga medel inte ska tillfalla organisationer som anses motverka demokratiska principer eller har kopplingar till extremistiska miljöer.

Tidigare har Sida stoppat utbetalningar till Islamic Relief, och Myndigheten för stöd till trossamfund har fryst bidrag till flera religiösa samfund efter bedömningar som delvis baserats på underlag från Säkerhetspolisen.

Principfrågan i centrum

Granskningen av MÄN handlar formellt om ett panelsamtal och dess innehåll. Men i praktiken aktualiserar den en större fråga: hur långt statens ansvar sträcker sig när offentliga medel finansierar civilsamhällets organisationer – och vilka krav som ska ställas i gengäld.

När bidrag uppgår till tiotals miljoner kronor blir gränsen mellan ideell verksamhet och offentligt finansierad opinionsbildning svår att dra. De nya demokrativillkoren är tänkta att tydliggöra den gränsen.

Hur granskningen av MÄN slutar återstår att se. Men fallet visar att bidragssystemet nu prövas på ett sätt som varit ovanligt i svensk politik – och att även etablerade organisationer inte längre är undantagna från den kontroll som följer med statliga pengar.