Tre professorer sågar Bodenrapporten: "Överdrivna klimatvinster och gravt missvisande analys" Vargas-bolaget Stegra beställde en rapport som skulle visa hur mycket deras gröna stålprojekt gynnar samhället. Men tre ledande ekonomiprofessorer avfärdar rapporten som gravt missvisande, metodiskt felaktig och partisk.

Det är inte varje dag som tre tunga nationalekonomer går samman för att offentligt såga en konsultrapport. Men det är precis vad som hänt efter att Affärsvärlden granskat Swecos rapport om Boden-satsningen – finansierad av Stegra, bolaget bakom det gröna stålet.

Rapporten: +43 miljarder. Forskarna: –250 miljarder. Swecos slutsats var imponerande: Bodenprojektet väntas tillföra svensk BNP 43 miljarder kronor. Men Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid SLU, kallar rapporten ”inte trovärdig” och varnar för överdrivna klimatvinster, underskattade kostnader och direkt felaktiga slutsatser.

Tillsammans med professorn Per-Olov Johansson har han i vetenskaplig artikel i stället beräknat projektets samhällsekonomiska nytta till minus 15–24 miljarder euro, motsvarande 170–270 miljarder kronor.

”Att gräva en grop och sedan fylla igen den kan också öka BNP”, förklarar Kriström syrligt för att illustrera rapportens brist på samhällsekonomiskt tänkande.

Fel analys för fel syfte Problemet är inte bara slutsatsen, utan metoden. Sweco använder en regionalekonomisk modell kallad Raps – utmärkt för att mäta ekonomisk aktivitet i ett område, men inte lämplig för samhällsekonomisk lönsamhet, enligt alla tre professorerna.

”Titeln är gravt missvisande. Rapporten genomför inte en samhällsekonomisk analys”, konstaterar Lars Hultkrantz, professor vid Örebro universitet och ledamot av regeringens produktivitetskommission.

Klimatvinster som inte existerar Enligt Sweco väntas klimatnyttan från Stegras projekt uppgå till hela 37,6 miljarder kronor år 2045. Det förutsätter dock att utsläppsminskningar i Sverige ger en faktisk minskning av Europas utsläpp – något som samtliga tre professorer sågar.

EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) sätter ett tak för utsläpp. Minskade utsläpp i Sverige frigör bara utrymme för utsläpp någon annanstans. Därför är den påstådda klimatnyttan ett nollsummespel, enligt forskarna.

”Lite överraskande att Sweco inte förstått hur systemet fungerar – det har trots allt funnits i mer än ett decennium”, kommenterar Johansson.

Förväxlar kostnader med intäkter Enligt Hultkrantz och Johansson har Sweco dessutom räknat statliga investeringar – som i elnät, Luleå hamn och Malmbanan – som positiv ekonomisk aktivitet, snarare än som kostnader och alternativförluster.

Att subventionera kaffeodling i Kiruna skulle enligt Swecos logik också se lönsamt ut i BRP-termer, menar Kriström. Men ökad BRP är inte samma sak som samhällsnytta.

Illustration av ett systemfel Trots hård kritik från tre tunga namn inom nationalekonomi – inklusive författare till regeringens produktivitetskommission och Ekonomisk Debatt – bemöter Sweco invändningarna med tystnad. Istället hänvisas frågor till beställaren Stegra.

”Rapporten är ett skolboksexempel på hur konsultrapporter i stora industriprojekt tenderar att blåsa upp nyttorna och förtiga kostnaderna”, sammanfattar Kriström.

Samtidigt har Bodens kommun, Dagens Nyheter och andra aktörer redan hunnit använda den som stöd för positiva beslut – utan att rapporten ens publicerats öppet.