Busch driver fram grön sekretess – offentlighetsprincipen offras Regeringen har lagt fram ett förslag som inskränker offentlighetsprincipen för så kallade strategiska nettonollprojekt. Juristen Liselott Martynenko Agerlid, tillika talesperson för Medborgerlig Samling, varnar i en gästkrönika i Affärsvärlden för att regeringen på detta sätt gör granskning av skattefinansierade gröna satsningar nästintill omöjlig.
Sekretess i upp till 20 år Förslaget, undertecknat av vice statsminister Ebba Busch (KD), innebär att uppgifter om företagens affärs- och driftförhållanden ska hemligstämplas i upp till 20 år. Beslut blir offentliga – men underlagen kan döljas.
Regeringen motiverar förändringen med att bolag annars kan avstå från att söka status som ”strategiskt nettonollprojekt”. Men Agerlid menar att logiken är bakvänd: just när staten tar större risker med skattemedel ökar behovet av insyn.
Northvolt hade mörklagts I krönikan pekar Agerlid på Northvolts kollaps som varnande exempel. Hade lagförslaget gällt tidigare hade det sannolikt tagit två decennier innan skattebetalare fått reda på varför miljarderna försvann i ett grönt luftslott.
Även i det nu pågående fallet med bolaget Stegra försvåras insynen redan i dag. Riksgälden har vägrat lämna ut centrala uppgifter – ett tecken på hur sekretess blivit standard snarare än undantag.
En attack på svensk öppenhetstradition Sverige var först i världen med tryckfrihetsförordningen 1766. Offentlighetsprincipen har sedan dess varit en hörnsten i demokratin. Men enligt Agerlid håller regeringen nu på att urholka denna tradition:
”Gröna skattepengar tål inte dagsljus och den som försöker tända lampan riskerar att bli straffad.”
Hon varnar för att visselblåsare får allt svårare att verka när handlingar inte längre går att kontrollera. Resultatet blir mindre granskning, svagare kapitaldisciplin och ökad risk för politiska felsatsningar.
Paradigmskifte utan debatt Enligt Agerlid innebär förslaget ett paradigmskifte där offentlighetsprincipen i praktiken görs till undantag. Det borde diskuteras öppet – inte smygas igenom som teknisk lagändring.
