Förslaget om femårigt vinstutdelningsförbud ska stoppa ”börsklippare” – men riskerar enligt kritiker att urholka valfriheten

Under måndagen presenterade Liberalernas utbildningsminister Johan Pehrson ett nytt delbetänkande från utredningen Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37), med flera förslag som syftar till att strypa möjligheterna till vinstuttag inom friskolesektorn. Bland annat föreslås ett femårigt förbud mot vinstutdelning vid nyetablering och ägarbyte, samt skarpa regler mot så kallade ”värdeöverföringar” i skolor som får statsbidrag.

Utbildningsminister Johan Pehrson uttryckte sig i ovanligt drastiska ordalag:

– Börsklippare ska ut ur skolan – med huvudet före.

Syftet är, enligt regeringens utredare Joakim Stymne, att stoppa kortsiktiga aktörer och öka transparensen i hur skolpengen används.

Ett steg bort från valfriheten? Förslaget innebär ingen totalstängning för privata skolor eller förbud mot att gå med vinst. Men i praktiken är signalen tydlig: friskolesektorn ska pressas hårdare, och ekonomiska incitament begränsas.

Från borgerligt håll har kritiken inte låtit vänta på sig. Lovisa Lanryd, skolpolitisk skribent på Timbros Smedjan, skriver att Liberalerna jagar rubriker snarare än resultat – och att det egentliga problemet är avsaknaden av kvalitetsmått, inte vinster i sig.

”Pressträffen visar att man tappat blicken för det väsentliga i skolpolitiken. Retoriken är stark, men de stora frågorna – som gemensamt skolval och mätbar kvalitet – uteblir.”

Debatten om friskolornas vinster har länge varit en symbolfråga inom svensk politik, ofta präglad av förenklingar. Det är sant att friskolesystemet haft sina brister: betygsinflation, ojämlika skolpengar och svag tillsyn. Men det är också sant att friskolereformen gett föräldrar och elever reella valmöjligheter, och att många fristående aktörer har bidragit med innovation och förbättrade resultat.

Frågan är därför om problemet verkligen är vinst – eller snarare hur resurser används och hur kvalitet mäts.

Ett förmyndarparti i förvandling? Liberalernas omsvängning i friskolefrågan är en del av en bredare förändring i partiets identitet. Från att ha varit ett av de mest frisinnade försvararna av individens rätt att välja skola, har partiet på senare år profilerat sig som ett av regeringsunderlagets mest aktivistiska när det gäller att reglera välfärdssektorn. Samtidigt som partiet säger sig värna kvalitet och långsiktighet, riktas förslagen främst mot ekonomiska strukturer snarare än mot undervisningens innehåll eller lärandemiljöer.

Frågan är vad det signalerar till väljare som associerat Liberalerna med valfrihet, kunskapsskola och reformvilja. Kritiker varnar nu för att partiet riskerar att bli ett nytt ”förbudsparti”, mer upptaget av att markera mot privata aktörer än att förbättra skolresultaten.

Perspektiv att bära med sig – Den nya vinstbegränsningen kan i praktiken fungera som ett avskräckande hinder för nya skolinitiativ, särskilt i mindre kommuner där elevunderlaget är osäkert. – Samtidigt kan det finnas en poäng i att motverka snabba klipp – men frågan är om det redan inte sker genom existerande tillstånds- och tillsynsregler. – Ett tydligt problem kvarstår: Sverige saknar fortfarande tillförlitliga kvalitetsmått i skolan, vilket gör att politiken fortsätter att diskutera ekonomi snarare än utbildningsresultat.

Utredningens slutbetänkande väntas senare i år. Lagförändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.