Vittnesmål inifrån Migrationsverket väcker nya frågor En artikelserie från Samnytt bygger på omfattande vittnesmål från nuvarande och tidigare anställda vid Migrationsverket. Uppgifterna, som rör myndighetens interna kultur, arbetsformer och beslutsfattande, väcker frågor om rättssäkerhet, styrning och statens kontroll över en av sina mest centrala förvaltningsmyndigheter.

Som Merita tidigare rapporterat har Migrationsverket under lång tid varit föremål för kritik kring handläggningstider, intern kontroll och politisk styrning. Den nya granskningen fördjupar bilden genom detaljerade beskrivningar inifrån organisationen.

Uppgifter om lojaliteter och intern kultur Enligt flera källor som Samnytt talat med ska informella lojaliteter – språkliga, etniska och i vissa fall klanbaserade – ha fått betydelse i det dagliga arbetet. Vittnesmålen beskriver öppna kontorslandskap där språkgrupper samlas och där svenska inte alltid är arbetsspråk, vilket enligt källorna påverkar insyn och samarbete.

Källorna menar att detta i sin tur riskerar att påverka beslutsfattandet, särskilt i ärenden där släktskap eller grupptillhörighet sammanfaller med myndighetsutövning. Uppgifterna har inte prövats rättsligt, men de rör grundläggande principer om opartiskhet och likabehandling.

Tystnadskultur och svagt ansvarsutkrävande Återkommande i vittnesmålen är bilden av en tystnadskultur. Medarbetare som ifrågasätter arbetssätt eller prioriteringar uppges riskera att marginaliseras snarare än bemötas sakligt. Kritiken gäller både ledarskap och interna incitament.

Beskrivningarna knyter an till en mer generell problematik i stora myndigheter utan konkurrens: när trycket utifrån minskar tenderar organisationen att växa inåt, med fler processer, projekt och utbildningar – utan att effektiviteten nödvändigtvis ökar.

Incitament som påverkar besluten En central del i granskningen rör de ekonomiska och administrativa incitament som enligt källorna påverkar asylprocessen. Vittnesmål pekar på att bifall i många fall är mindre tidskrävande än avslag, som ofta överklagas och kräver mer omfattande motivering.

Samtidigt beskrivs svårigheter att verkställa avslag mot vissa ursprungsländer, vilket enligt uppgiftslämnare skapar ett system där den som inte samarbetar kan bli kvar längre än den som följer besluten. Även detta är ett mönster Merita tidigare uppmärksammat i andra sammanhang.

Politisk slagsida och tjänstemannaroll Artikelserien beskriver också en intern politisk slagsida där vissa regeringsbeslut uppfattas som illegitima, trots att de vilar på demokratiska mandat. Enligt källorna finns ett betydande tolkningsutrymme i tillämpningen, vilket gör att politiska förändringar i praktiken kan bromsas inom förvaltningen.

Det aktualiserar den återkommande frågan om gränsen mellan professionellt omdöme och politisk aktivism i statsförvaltningen – och vem som ytterst bär ansvar när myndighetsutövning glider från uppdraget.

En myndighet som är svår att reformera Tillsammans tecknar vittnesmålen bilden av en myndighet där strukturer, kultur och incitament gör verklig reform svår, oavsett regeringens ambitioner. Kritiken rör inte enskilda misstag, utan systemfrågor: ledarskap, ansvar, lojalitet och kontroll.

Samnytt uppger att granskningen fortsätter och att myndigheten har beretts möjlighet att bemöta uppgifterna. För statens del kvarstår frågan om hur förtroendet för migrationsförvaltningen kan återupprättas – och vilka verktyg politiken faktiskt har när myndighetskulturer blivit självförstärkande.