Ännu en opinionssmäll för Johan Pehrsons parti – krisstämpeln är nu total Det går inte längre att tala om en tillfällig svacka. Enligt en ny mätning från DN/Ipsos får Liberalerna bara 2 procent av väljarstödet – den lägsta siffran partiet noterat på över ett och ett halvt år. På två dagar har två mätinstitut (Novus och Ipsos) levererat närmast identiska domslut: Liberalerna är långt från riksdagen.
Opinionsanalytikern Nicklas Källebring konstaterar att partiet tappat hälften av sina väljare sedan valet 2022. Det är en kalldusch för ett parti som redan under valrörelsen kämpade med lågt förtroende, splittrade budskap och en partiledare som aldrig riktigt lyfte.
Politisk irrelevans? I den senaste Novusmätningen från TV4 fick partiet 2,5 procent – redan då ett bottenrekord. Nu visar Ipsos att nedgången fortsätter. Trots stort inflytande över skolpolitiken i Tidöregeringen, tycks väljarna inte längre se något skäl att ha Liberalerna kvar i riksdagen.
Frågan som många väljare och politiska kommentatorer nu ställer är: Behövs Liberalerna överhuvudtaget? Det är en fråga som inte bara hotar Johan Pehrsons position, utan hela partiets framtid.
Väljarnas dom: Tydlighet och trovärdighet saknas Flera bedömare har pekat på att Liberalerna befinner sig i ett dubbelt underläge. Man har tagit plats i en regering som samarbetar med Sverigedemokraterna – ett parti man tidigare utmålade som oförenligt med liberala värderingar. Samtidigt försöker man locka vänsterakademiker till Sverige och signalera ”akademisk frihet” i sociala medier.
Resultatet? Inget block känner igen partiet längre.
När socialliberala väljare söker trovärdighet i skatte-, utbildnings- eller migrationsfrågor – då går de till Socialdemokraterna eller Centerpartiet. När borgerliga väljare söker konsekvens och reformvilja – då går de till Moderaterna eller Medborgerlig Samling.
Opinionsgapet mellan blocken växer Samtidigt som L störtdyker, går Socialdemokraterna starkt framåt. De noterar 37 procent i Ipsosmätningen – en ökning med två procentenheter. Vänsterblocket drar ifrån med 53,7 procent jämfört med 44,8 för Tidöpartierna.
En sista chans? Med 17 månader kvar till valet 2026 är frågan vad som återstår för Liberalerna. Räcker det att prata om skolan? Kan en ny partiledare vända trenden? Eller har väljarkåren redan dömt ut det som en gång var Sveriges främsta idéparti?