I en ovanligt kreativ intervju i Kvartal, genomförd av Jens Ganman, konfronteras Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med frågan många väljare ställer sig: Vad har Tidösamarbetet kostat SD – och vad har det gett?
Intervjun, som är ett avsnitt i Kvartals serie Farlig förbindelse, utmärker sig både genom sitt upplägg och sin ton. Ganman försöker forcera den annars välpolerade fasaden hos Åkesson, bland annat genom att ta med en assistent med en bakgrund som Onlyfans-profil. Det blir stundtals obekvämt, men också avslöjande.
Ger och tar – men hur mycket? Åkesson försöker hålla fast vid bilden av Sverigedemokraterna som vinnare i Tidösamarbetet, men han medger också frustration. I intervjun tvingas han svara på varför centrala vallöften – som återvandring, stopp för genusideologi och stängning av vissa myndigheter – ännu inte förverkligats.
Han försvarar kompromisserna med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, men lämnar samtidigt en dörr öppen för en mer självständig framtid: ”Vi kommer inte vara stödhjul för evigt.”
Humor möter allvar Kvartal-intervjun rör sig från absurditet till allvar. Det börjar med misstänksamhet från riksdagens säkerhetstjänst, oroade över Miss Landorias identitet, och landar i samtal om hur det är att vara en maktspelare i ett politiskt landskap där SD länge varit utfryst – och fortfarande behandlas som en risk av delar av etablissemanget.
SD:s position i förändring Åkessons dilemma blir tydligt: partiet får inflytande men inte egen makt. Många väljare som ville ha ett paradigmskifte ser nu i stället ett låst samarbete där SD tvingas kompromissa bort sin själ.
Kvartal-intervjun blir därför mer än bara ett personporträtt – den ger en inblick i ett parti på väg mot makten, men fortfarande utan nycklarna till den.
