Allmänna arvsfonden – ännu ett test som regeringen inte klarar Kritiken mot Allmänna arvsfonden är varken ny eller perifer. Ändå har mycket lite hänt. För många högerväljare har frågan blivit ännu ett exempel på hur Tidöregeringen uppfattas styra landet: försiktigt, reaktivt – och sent.

”Ett haveri” – kritiken från höger växer I ett uppmärksammat inlägg på X kallar opinionsbildaren Daniel Schatz Arvsfonden för ett ”haveri”. Han pekar på att fonden sitter på omkring 15 miljarder kronor som varje år delas ut till projekt som saknar tydliga resultat, ansvar och folkligt mandat.

Kärnan i kritiken är inte bara vad pengarna går till – utan att systemet tillåts fortsätta trots massiv och dokumenterad kritik.

Riksrevisionen: Lägg ned fonden Redan i mars 2024 gick Riksrevisionen längre än vad den normalt gör. I sin granskning slog myndigheten fast att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt – och rekommenderade att fonden avvecklas helt.

Granskningen pekade bland annat på:

  • bristande kontroll
  • svag uppföljning
  • risk för kopplingar till organiserad brottslighet
  • ett bidragssystem som snarare lockar projekt än löser problem

Slutsatsen var tydlig: arven bör i stället hanteras inom statsbudgeten, med normal demokratisk prioritering och insyn.

Regeringens respons: tystnad och utredningar Trots den ovanligt skarpa kritiken har regeringen hittills inte lagt fram något konkret förslag om att avveckla fonden. I stället har processen dragits i långbänk med hänvisningar till fortsatt beredning, förbättrad kontroll och behov av lagändringar.

För många väljare framstår detta som ett mönster: problemen erkänns, men konsekvenserna uteblir.

”För litet, för sent” – en återkommande känsla Arvsfonden är långt ifrån den enda fråga där regeringen mött kritik från sina egna väljare. El, migration, rättspolitik, public service, bistånd – i fråga efter fråga hörs samma omdöme: Rätt analys – men otillräcklig handling.

När till och med Riksrevisionen föreslår att ett helt system ska skrotas, förväntar sig många att en borgerlig regering agerar, inte bara noterar.

En symbolfråga för förtroendet Allmänna arvsfonden har blivit mer än en teknisk bidragsfråga. För många är den en symbol för:

  • politiserat civilsamhälle
  • svag kontroll av offentliga medel
  • motvilja mot att ta strid med etablerade intressen

Att låta fonden leva vidare – trots den samlade kritiken – riskerar att förstärka bilden av en regering som vet vad som är fel, men inte vågar göra något åt det.

Merita-perspektivet När ett system beskrivs som ett haveri av både opinionsbildare och Riksrevisionen, då är det inte längre en marginalfråga. Då är det ett ledarskapstest.

Och för många högerväljare är frågan inte längre om Allmänna arvsfonden bör avvecklas – utan varför det fortfarande inte har skett.