SVT-reportage om fel hamburgare anmäls till Granskningsnämnden Ett inslag i SVT Gävleborg har väckt ovanligt starka reaktioner – och anmälts åtta gånger till Granskningsnämnden.

Bakgrunden är att reportern Rikard Berglin, som varit vegetarian i omkring 30 år, fick kött i stället för vegoprotein när han beställde en burgare på Max i Gävle. Efter att ha ätit ungefär halva hamburgaren insåg han misstaget.

I stället för att nöja sig med att reklamera köpet återvände han senare till restaurangen – denna gång med ett kamerateam.

I inslaget konfronterar han Max distriktschef och ifrågasätter hur vanligt det är att vegetariska kunder får kött av misstag.

– Det var helt enkelt otrolig otur för er att just jag, som är reporter på Sveriges Television, fick den här köttburgaren i stället för vegoburgaren, säger han i reportaget.

Jämförelse med människokött väcker reaktioner I inslaget beskriver reportern hur han upplevde situationen och jämför den med att som köttätare få veta att man ovetandes ätit människokött. Liknelsen har väckt kritik, både i sociala medier och bland politiker.

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, skriver på X att man kan föreställa sig hur det hade uppfattats om en politiker använt sin ställning för att konfrontera ett företag efter en privat oförrätt.

Även moderaten Lars Beckman och tidigare KD-partisekreteraren Johan Ingerö har kritiserat inslaget. Sportjournalisten Patrick Ekwall ifrågasätter om reportaget verkligen är public service-befogat.

Samtidigt har inslaget mött kritik i SVT Gävleborgs egna kommentarsfält. Flera ifrågasätter nyhetsvärdet och om en personlig upplevelse bör ligga till grund för en granskning.

Anmält för bristande opartiskhet Granskningsnämnden har tagit emot åtta anmälningar. Flera anmälare menar att reportern varit personligt berörd och därmed riskerat att blanda samman privat erfarenhet med journalistisk granskning.

I en av anmälningarna hävdas att inslaget ger intryck av att SVT:s plattform används för att driva en personlig fråga snarare än ett allmänintresse. Andra pekar på att reportern uttrycker värderingar och känslor på ett sätt som de menar närmar sig opinionsbildning.

Max uppger i inslaget att man inte för statistik över hur ofta sådana misstag sker, eftersom det enligt företaget är mycket ovanligt. Reportern uttrycker skepsis mot det svaret, men några konkreta siffror presenteras inte i reportaget.

SVT: Reportern agerade på redaktionens uppdrag SVT Gävleborgs ansvariga utgivare, Joanna Wågström, skriver till medier att reportern inte använde sin anställning som maktmedel när han serverades fel mat. Enligt henne skedde konfrontationen i efterhand på redaktionens uppdrag.

Hon betonar att reportern inte haft någon personlig vinning av inslaget och att syftet var att undersöka hur vanligt förekommande sådana fel är.

Samtidigt medger hon att redaktionen i efterhand reflekterat över om man borde ha gått vidare och undersökt frågan djupare.

Frågan som väcks Inslaget har därmed utvecklats till en större diskussion om public service-rollens gränser.

När en reporter själv är direkt berörd av en händelse uppstår frågan om hur den ska hanteras journalistiskt. Transparens kan ses som en styrka – men riskerar också att sudda ut gränsen mellan personlig upplevelse och oberoende granskning.

Granskningsnämndens bedömning återstår.

Men redan nu har reportaget blivit en debatt om vad som är ett rimligt allmänintresse – och hur public service bör använda sin plattform.