När riksdagen öppnar för mandatperiodens sista år möts statsminister Ulf Kristersson (M) av dystra siffror. En ny Novus-mätning för TV4 visar att förtroendet för honom fallit kraftigt sedan i våras.

Kraftigt ras i opinionen I mars uppgav 40 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för statsministern. Nu är siffran nere på 31 procent – ett tapp på hela nio procentenheter. Samtidigt har andelen med lågt förtroende ökat från 37 till 47 procent.

Kristersson delar fortfarande tätplatsen med justitieminister Gunnar Strömmer (M), som också ligger på 31 procent, medan finansminister Elisabeth Svantesson (M) följer tätt därefter med 30 procent.

Skandaler och svagt stöd Nedgången kommer efter en period präglad av negativa rubriker: rättegången mot Kristerssons tidigare säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm, Moderaternas svaga opinionssiffror och återkommande regeringskaos har alla bidragit till bilden av en statsminister på defensiven.

Även migrationsminister Johan Forssell (M) backar kraftigt. Andelen som har lågt förtroende för honom har ökat med tio procentenheter, till 34 procent – något som sannolikt hänger samman med uppgifterna i somras om att hans son haft kopplingar till högerextremism.

Vinnare på Mellanösternpolitiken Samtidigt pekar trenden uppåt för de ministrar som frontat regeringens mer kritiska hållning mot Israel. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) ökar med åtta procentenheter till 28 procent, och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) går upp sju enheter till 17 procent.

Att just dessa ministrar lyfts i mätningen är talande: regeringens omläggning av Mellanösternpolitiken tycks ge vissa företrädare ett lyft, medan statsministern själv pressas av inrikespolitiska misslyckanden och interna skandaler.

Meritas perspektiv Mätningen visar att Kristersson går en svår höst till mötes. Trots att han behåller en topposition i förtroendeligan är nedgången dramatisk – och sker i ett läge där väljarnas tålamod med Tidöregeringen redan är hårt prövat. För borgerliga väljare blir frågan alltmer akut: är detta ledarskap som kan ta Sverige igenom valåret 2026?