En ny amerikansk lag mot deepfakes och hämndporr har röstats igenom med bred majoritet. Syftet är att skydda integriteten på nätet – men kritiker varnar för att lagen kan bli ett verktyg för långtgående censur och övervakning.

Bred enighet bakom ny lag – men debatten är långt ifrån över Den amerikanska kongressen har med överväldigande majoritet röstat igenom Take It Down Act, en lag som gör det olagligt att sprida icke-samtyckt sexuellt material online – inklusive AI-genererade bilder, så kallade deepfakes. Lagen tvingar dessutom plattformar att ta bort anmält material inom 48 timmar, annars riskerar de juridiska påföljder.

Lagen har gått igenom med stöd från både Demokraterna och Republikanerna. Röstresultatet i representanthuset blev 409–2 och i senaten var beslutet enhälligt.

Ett sällsynt exempel på bipartisan enighet Bakom lagförslaget står bland andra senator Ted Cruz (R) och Amy Klobuchar (D), samt representanter Maria Salazar (R) och Madeleine Dean (D). Både techjättar som Meta och Google, samt First Lady Melania Trump, har aktivt stöttat lagens införande.

President Donald Trump väntas underteckna lagen inom kort, efter att ha lyft den i sitt första tal till kongressen. Förslaget har tidigare stoppats av lobbyarbete från Elon Musk, men kunde nu passera med rekordfart.

Syftet: Skydda mot digitalt sexuellt våld Förespråkare för lagen menar att det är en nödvändig skyddsåtgärd mot det växande problemet med digitalt sexuellt våld, där AI-genererade nakenbilder av kända personer och privatpersoner sprids utan samtycke. Den snabba utvecklingen av generativ AI har gjort tekniken tillgänglig för alla – vilket i sin tur lett till ett växande problem med spridning av djupt kränkande innehåll.

Lagen ger myndigheten FTC (Federal Trade Commission) mandat att stämma plattformar som inte efterlever kraven, med stöd av bestämmelser om vilseledande affärspraxis.

Kritiken: Risk för censur och intrång i privatlivet Samtidigt växer kritiken från flera håll. Civilsamhällesorganisationer, teknologiexperter och yttrandefrihetsförespråkare varnar för att lagen kan användas för att inskränka yttrandefriheten och öka statens övervakning.

Kritiker pekar särskilt på att lagen inte undantar krypterade meddelandetjänster, vilket skulle kunna tvinga plattformar att bryta kryptering eller implementera filtrering som hotar integriteten för alla användare – inte bara de som delar olagligt material.

En annan farhåga är att plattformarnas press att undvika böter kan leda till överblockering – att material tas bort på tveksamma grunder för att undvika juridiska risker.

Ett tecken i tiden – eller ett steg mot ökad kontroll? Take It Down Act visar hur snabbt politiken nu rör sig för att reglera AI och digitalt innehåll, ofta med goda intentioner. Men lagens formuleringar, dess korta remisstid och breda tillämpningsområde väcker frågan: kan en lag som vill skydda användare i själva verket bli ett verktyg för övervakning och censur?

USA:s kongress har sagt sitt. Nu återstår att se hur lagen kommer tillämpas i praktiken – och om varningssignalerna från integritetsexperter får gehör innan nästa stora reglering står för dörren.