I en analys på Ledarsidorna beskrivs konkursen i Northvolt som en följd av politisk panik och symbolpolitik, där klimatfrågan och Greta Thunbergs aktivism skapade en stämning som möjliggjorde ogenomtänkta investeringar med svenska pensionspengar. Artikeln pekar på hur denna panik ledde till att AP-fondernas förvaltningsregler ändrades 2020, vilket öppnade för investeringar i högriskprojekt som Northvolt – en förändring som riksdagen då var närmast enig om.
Trots att Liberalerna nu kräver en utredning om AP-fondernas investeringar påminner Ledarsidorna om att partiet själva röstade för lagändringen, tillsammans med de flesta andra riksdagspartier. Beslutet, som drevs igenom under Miljöpartiets finansmarknadsminister Per Bolund, beskrivs som ett resultat av den klimatångest som Greta Thunbergs retorik och kampanjskapare bidrog till att förstärka.
Artikeln kopplar Northvolt-haveriet till en bredare samhällstrend där politiska beslut styrts av känslor och panik snarare än fakta och sunt förnuft. Den beskriver också hur denna klimatångest till och med påverkat sjukvården, där ungdomar med akuta vårdbehov fått stå tillbaka när barn med inbillad "klimatångest" prioriterats.
Ledarsidorna menar att Northvolt-kraschen tydligt visar faran med en politik som drivs av kortsiktiga känslomässiga impulser snarare än långsiktig analys. För svensk del har detta inte bara kostat miljarder i pensionsförluster – det har också underminerat förtroendet för politiska beslutsfattare som låtit sig ryckas med i vad som beskrivs som en form av masspsykos.
