Busch sätter ned foten: Inget nytt statligt stöd – affären måste bära sig själv Efter konkursen i Northvolt Ett – det svenska batteriföretagets anläggning i Skellefteå – står en av Sveriges största industriella framtidssatsningar på randen till sammanbrott. Trots att svenska staten är en av de största fordringsägarna, säger näringsminister Ebba Busch (KD) tydligt nej till nya stödpaket.
– Det är inte det som finns på bordet i dagsläget, säger hon. I stället vill regeringen se affärsmässiga lösningar där nya ägare tar vid – utan nya subventioner.
Northvolts konkurs sätter fokus på en obekväm verklighet: en industri som lyfts som nyckeln till den gröna omställningen klarade sig inte utan massiva offentliga injektioner. Och ändå räckte det inte.
När marknaden sviker – ropen på staten kommer direkt Konkursförvaltaren Mikael Kubu har varit öppen med att statligt stöd kan behövas för att locka nya köpare. Det illustrerar ett mönster vi sett förut: när industriprojekt dopats med offentliga medel i uppbyggnaden, ropar man på ännu mer när kalkylen spricker. Men politik kan inte ersätta affärsmässighet.
Svenska skattebetalare har redan tagit stora risker för Northvolt. Att kliva in med nya pengar utan garantier om långsiktig lönsamhet vore att spela med allmänhetens förtroende.
Vad gick fel? Northvolt har länge hyllats som symbolen för svensk industris roll i klimatomställningen. Men det som sades vara ett "framtidsföretag" har visat sig stå på en bräcklig grund – beroende av lån, garantier och subventioner snarare än fungerande affärsmodeller. Den massiva anläggningen i Skellefteå har kantats av förseningar, produktionsproblem och en global batterimarknad som snabbt förändrats.
Nu återstår frågan: går det att rädda verksamheten – och till vilket pris?
