Stockholm backar om ukrainsk flagga utanför ryska ambassaden Det blir ingen ukrainsk flagga utanför den ryska ambassaden i Stockholm. Trots ett tidigare politiskt beslut att genomföra symbolhandlingen har den styrande majoriteten nu dragit i nödbromsen. Frågan har väckt både intern splittring och en större diskussion om kommunernas roll i utrikespolitiken.
Från provokation till reträtt I våras fattades beslutet om att resa en flaggstång vid Fria Ukrainas plats, mitt emot Rysslands ambassad. Centerpartiet tog initiativet, och finansborgarrådet Anders Österberg (S) uttryckte sig medvetet konfrontativt: ”Låt oss provocera ryssarna.”
Men nu, efter att stadens förvaltningar granskat frågan, meddelar finansborgarråd Karin Wanngård (S) att det inte blir någon flagga. Den officiella motiveringen handlar om oklarheter i ansvar och skötsel av flaggstången – men få tror att det är hela sanningen.
Oppositionspolitiker rasar Oppositionen är inte imponerad. Centerpartiets Jonas Naddebo menar att Stockholm har svikit både Ukraina och sina egna värderingar: – Jag skäms faktiskt, å Stockholms vägnar.
Liberalernas Jan Jönsson fyller i: – Att först säga ja och sedan backa skickar fel signaler, både till Ukraina och till Ryssland.
Men det är inte första gången frågan om symbolpolitik kring Ukraina leder till infekterad debatt i kommuner. Även andra svenska städer har försökt markera mot Ryssland, ibland på gränsen till vad som kan anses rymmas inom det kommunala självstyrets ram.
När blir solidaritet utrikespolitik? Beslutet väcker en större fråga: Ska kommuner verkligen ägna sig åt utrikespolitiska markeringar? Det är riksdag och regering som ansvarar för Sveriges utrikespolitik, och när kommunpolitiker börjar fatta beslut som främst syftar till att påverka andra staters agerande – eller signalera till deras regeringar – uppstår problem.
För även om sympatierna i detta fall är lätta att förstå, är principen mer svårsmält. Vad händer när en annan kommun vill visa ”solidaritet” med exempelvis palestinska krav? Eller med någon annan part i en internationell konflikt? När flaggor blir utrikespolitiska markörer på kommunal nivå är det inte bara en symbolhandling – det blir ett gränsöverskridande.
Låt kommuner vara kommuner Stockholms avhopp från flagginitiativet må vara klumpigt genomfört, men själva återtåget är klokt. Den offentliga solidariteten med Ukraina bör uttryckas genom konkret stöd: brandutrustning, hjälp till flyktingar, politiskt tryck från regeringen.
Kommuners uppgift är inte att bedriva utrikespolitik, lika lite som de ska ta ställning i internationella konflikter. Solidaritet är en dygd – men när den används för att provocera snarare än hjälpa, tappar den sitt värde.
