EU:s klimatmål ifrågasätts – men "expertrådet" vill stoppa debatten Samtidigt som fler EU-länder börjar dra i nödbromsen kring de extrema klimatmålen till 2040, rycker ett av EU:s "oberoende" rådgivande organ ut för att försvara den rådande linjen – med hårda ord mot alla försök att mildra ambitionerna.

Regeringar börjar säga ifrån EU:s plan att juridiskt binda medlemsländerna till att minska utsläppen med 90 procent till 2040 har mött motstånd från flera håll. Flera regeringar, däribland Tyskland, Frankrike och Polen, vill öppna för att delvis nå målet genom att köpa så kallade internationella utsläppskrediter – alltså betala för klimatåtgärder i andra länder snarare än att tvinga fram kostsamma reformer hemma.

Detta skulle göra klimatpolitiken mer flexibel, mer kostnadseffektiv – och sannolikt mer politiskt hållbar. Men nu slår det rådgivande organet European Scientific Advisory Board on Climate Change (ESABCC) tillbaka.

Vetenskap eller aktivism? I en ovanligt politiserad rapport förkastar ESABCC förslaget om utsläppskrediter. Budskapet är glasklart: inga kompromisser, inga lättnader – 90 procent ska nås genom "inhemska" åtgärder, punkt slut.

Vad som utåt sett framstår som vetenskaplig rådgivning är dock i praktiken en politisk inlaga, där man varnar för att allt annat än EU-ledd omställning skulle "underminera klimatmålen", "riskera investeringar" och "äventyra trovärdigheten".

Man går till och med så långt som att hävda att det vore skadligt för EU:s säkerhet att backa – en klassisk retorik från dem som vill stänga ned diskussionen innan den ens hunnit börja.

Frågan alla borde ställa Hur trovärdigt är egentligen ett vetenskapligt råd som konsekvent hamnar i exakt samma position som EU-kommissionens mest ambitiösa klimattjänstemän? Och varför presenteras aldrig de ekonomiska kostnaderna – i jobb, investeringar och konkurrenskraft – när målen diskuteras?

Det är inte bara rimligt, utan nödvändigt, att ifrågasätta klimatpolitiken när dess konsekvenser för europeiska medborgare blir allt mer konkreta. Att då avfärda kompromisser som "farliga" är att förvandla vetenskap till moralism.