Ny studie spräcker klimatteori: Jetströmmen var värre förr En ny amerikansk studie slår hål på ännu en hypotes inom klimatdebatten. Trots att det länge hävdats att klimatförändringarna gör jetströmmen mer ”vågig” – och därmed orsakar fler extrema väderhändelser – visar studien att jetströmmen var betydligt mer svängig under flera perioder på 1900-talet.

Satelliterna lurade forskningen Påståendet att jetströmmen blivit mer instabil har varit en hörnsten i många klimatlarm, särskilt kopplat till ihållande extremväder som värmeböljor, skyfall eller köldknäppar. Men den nya studien visar att bilden byggts på en begränsad dataserie – nämligen satellitdata från 1979 och framåt.

När forskarna istället använde andra typer av klimatdata, och lät maskininlärning analysera utvecklingen ända från tidigt 1900-tal, framkom en helt annan bild: jetströmmen var mer svängig under bland annat 1960-, 70- och 80-talen än vad den är i dag.

Det innebär att fenomenet är naturligt förekommande – och inte nödvändigtvis en följd av modern global uppvärmning.

Ett paradigmskifte i klimatforskningen? Erich Osterberg, en av forskarna bakom studien, säger rakt ut att resultaten förändrar hans syn på hela frågan. Det gäller särskilt den tidigare hypotesen att en uppvärmd Arktis orsakar en mer vågig jetström, vilket i sin tur skapar mer långvarigt och extremt väder.

Men om liknande (och starkare) svängningar fanns innan Arktis började värmas upp – så faller sambandet.

De tre forskarna skriver att den senaste ökningen av jetströmmens svängningar ”ligger väl inom 1900-talets naturliga variationer”. Detta innebär också att de extrema väderhändelser som ofta tillskrivits klimatförändringar kanske i själva verket har naturliga förklaringar.

Jetström, väder och växande alarmism Klimatforskaren Jennifer Francis har tidigare hävdat att jetströmmens förändringar orsakar en våg av långvarigt extremväder – från värmeböljor och torka till köldknäppar och översvämningar. Den nya studien pekar i motsatt riktning: mönstret är inte nytt, inte exceptionellt – och inte nödvändigtvis kopplat till människans utsläpp.

Det här skär rakt in i en av de mer populära förklaringarna till varför vädret blivit ”galnare” de senaste åren. Men det ifrågasätter också delar av klimatrapporteringen, som alltför ofta lutar sig mot spekulativa tolkningar snarare än robust vetenskaplig konsensus.

Vad säger FN:s klimatpanel? Faktum är att FN:s klimatpanel IPCC redan tidigare konstaterat att de flesta typer av extremväder inte har blivit vanligare. Det gäller bland annat stormar, översvämningar, hagel, åska, jordskred och tropiska cykloner.

De former som faktiskt har ökat är främst värmeböljor och skyfall – men även dessa varierar kraftigt mellan regioner och påverkas av andra faktorer som urbanisering och markanvändning.

Allt detta sammantaget visar att klimatalarmismens bild av ett väder i fritt fall inte håller för vetenskaplig granskning. Naturen är komplex, och alla förändringar är inte mänskligt orsakade – hur gärna vissa opinionsbildare än vill tro det.