Regeringens socialminister Jakob Forssmed (KD) vill förbjuda reklam för smink riktad till barn och kräva märkning av kroppsbilder som manipulerats. Kritiker menar att det är ännu ett steg mot ökad kontroll – motiverat med barns skydd som förevändning.
Regeringen vill stoppa sminkreklam riktad till barn under 15 år och lagstifta om att all reklam där kroppar har ändrats genom digital manipulation ska märkas. Det föreslår socialminister Jakob Forssmed (KD), som samtidigt vill skapa en så kallad ”barnskyddslista” över produktkategorier som ska förbjudas att marknadsföras till barn.
– Vi måste bryta den destruktiva symbiosen mellan sociala medier, influencers och skönhetsbranschen, säger Forssmed till TT.
KD:s partistyrelse väntas snart fatta beslut om förslagen. Därefter vill Forssmed driva dem i regeringen.
Kontroll i omsorgens namn Förslagen väcker stark kritik från frihetligt borgerligt håll. Kritiker menar att det är ännu ett uttryck för den socialliberala kontrollpolitik som växer fram under täckmantel av omsorg.
– Det är lätt att få politiskt gehör när man säger sig vilja skydda barn. Men gång på gång har detta använts som svepskäl för att införa långtgående regleringar och förbud som inte hör hemma i ett fritt samhälle, säger en borgerlig riksdagskälla till Merita.
Flera pekar på liknande tendenser i förslag som EU:s kontroversiella ”Chat Control” – där barns skydd används som argument för att möjliggöra massövervakning av medborgarnas privata kommunikation. Samma retorik återfinns ofta i diskussioner om censur av digitala plattformar eller i implementeringen av barnkonventionen i svensk lag.
Öppenhetsideal utmanas Ett centralt problem, menar kritiker, är att dessa initiativ sällan är effektiva mot de problem de sägs adressera – men alltid innebär nya inskränkningar i yttrandefrihet och marknadsfrihet.
– Vi ser återigen en borgerlig minister agera på ett sätt som underminerar själva idén om att människor har ett eget ansvar och kan fatta egna beslut. Det här är inte konservativt, inte borgerligt – det är paternalism i frihetens förklädnad, säger en debattör till Merita.
Dessutom är det oklart hur lagarna ska tillämpas i praktiken. Vad räknas som "sminkreklam för barn"? Vem ska avgöra vilka kroppsbilder som är manipulerade? Och hur ska Sverige kunna kontrollera innehåll som strömmar från globala techplattformar?
Samhällets immunförsvar mot lögner – eller mot frihet? Jakob Forssmed menar att förslagen är nödvändiga för att motverka psykisk ohälsa, självkritik och ätstörningar bland unga. Men kritiker menar att lösningen inte är fler statliga pekpinnar – utan att stärka barns självförtroende genom frihet, ansvar och kritiskt tänkande.
”Det är inte staten som ska avgöra vad barnen ser – det är föräldrarna,” skriver en kommentator på X.
Regeringens förslag riskerar därmed att bli ännu ett exempel på hur barnens bästa används som murbräcka för att driva fram mer statlig kontroll över samhälle och individ.
