I sitt senaste nyhetsbrev, det 278:e i ordningen, kommenterar Jens Ganman ett samtal på Riks YouTube-kanal där Richard Sörman diskuterar politik med en företrädare för Medborgerlig Samling. Ganman beskriver hur Sörman ser ut att "sitta och koka", medan motdebattören från MED går på i full fart med självsäker plakatpolitik.
"En sån där som slår ut med armarna och slänger ur sig saker som: 'Varför gör man inte bara så?! Det är ju bara att köra!'” skriver Ganman – och fortsätter: “Eller ordagrant: ‘Väx bollar! Använd cojones!’ (Jo, han sa så.)”
Ganman jämför stilen med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister i deras glansdagar – och med sig själv “när jag är som sämst”.
Linderborg, Bard och folkets ultravåldsdrömmar I sedvanligt brokig Ganman-anda spretar brevet sedan åt flera håll: Åsa Linderborg får beröm för en ny “briljant analys”, Alexander Bard efterlyses för en konfrontation, och svenska folkets “hemliga ultravåldsdrömmar” nämns i förbigående.
Brevet väcker som vanligt frågor snarare än ger svar, men bidrar samtidigt med ett snett leende åt det ständigt kokande kultur- och politikspektrum som Ganman själv är en del av – om än från sidan.
Med sin ironiska blandning av popkulturella blinkningar, självironi och politiska stickspår lyckas han som alltid leverera något som är svårt att kategorisera, men lätt att läsa.
