Kritiserar rättsväsendets prioriteringar och menar att åtalet är politiskt motiverat Entreprenören och tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson ställs den 1 december inför rätta, misstänkt för brott mot skyddsobjekt. Bakgrunden är en selfie han tog i samband med att han hämtade ut uniform och utrustning vid Berga militärområde efter att ha antagits till Hemvärnet.

I en intervju med Riks beskriver Johansson situationen som absurd. Han säger sig ha frågat flera personer på plats om det var tillåtet att fotografera och fått beskedet att det var “helt lugnt” så länge bilderna togs inne i förrådet, inte utanför.

”Ena tjejen sa absolut, inga problem. En ville till och med bli taggad,” säger han till Riks.

Från stolthet till åtal Kort efter publiceringen av bilden kontaktades Johansson av kvällspress med uppgifter om att han anmälts för olovlig avbildning av skyddsobjekt. Enligt honom kom anmälan från två politiska aktivister. I en debattartikel i Expressen beskriver han upplevelsen som ett exempel på ”rättslig galenskap” – att den som försöker göra sin plikt mot landet istället blir kriminaliserad.

”Det finns människor som får sina ärenden nedlagda efter inbrott, rån och våldtäkter. Men jag ska till tingsrätten för att jag fotar mig i en M90-overall.”

Försvarsmakten har i väntan på dom stängt av honom från fortsatt tjänstgöring och krävt att utrustningen återlämnas.

Rättsprocess med symbolvärde Åtalet gäller brott mot skyddsobjekt – ett allvarligt brott med fängelse i upp till ett år som straffskala, även om enklare överträdelser normalt leder till böter. Jurister påpekar att lagstiftningen är strikt: det är förbjudet att fotografera skyddsobjekt även utan uppsåt att sprida materialet. Samtidigt väcker fallet frågor om rättsväsendets proportionalitet och om det finns utrymme för bedömning av uppsåt och rimlighet.

Johansson menar att han är politiskt utsatt på grund av sina åsikter och tidigare ställningstaganden, bland annat sin kritik mot coronapolitiken, identitetspolitiken och sin kandidatur i EU-valet.

Ett symptom på en förskjuten rättsordning? Fallet har väckt stort engagemang i sociala medier där många menar att åtalet illustrerar ett rättssystem som tappat proportionerna – ett system som hellre markerar symboliskt än skyddar medborgarna från verklig brottslighet. För andra är händelsen ett exempel på varför försvarsmakten måste upprätthålla tydliga regler för att skydda militära anläggningar.

Oavsett utgång har rättegången blivit ett lakmustest för rättsväsendets prioriteringar: handlar rättssäkerhet främst om formella regelbrott – eller om sunt förnuft?