Från röstningsklyftor till krav på granskning: Efter andraplatsen i ESC svarar Israel på kritiken Efter att Israel knep andraplatsen i Eurovision Song Contest – med massiv folklig uppbackning men noll poäng från flera jurys – växer kraven på utredning. Samtidigt riktar Israel själv blicken mot jurygruppernas politiska opartiskhet. Nu vill organisationen Hart Voor Israël se en oberoende granskning av Belgiens jury.
Fallet gäller bland annat artisten Noémie Wolfs, som enligt uppgifter deltagit i en digital kampanj organiserad av Oxfam under parollen #SpeakUpForPalestine. Enligt kritiker innebär detta att hon inte borde ha suttit i juryn i ett kulturellt sammanhang som påstås vara opolitiskt.
– Ideologisk partiskhet hör inte hemma i ett kulturellt sammanhang som ska vara opolitiskt, säger Hart Voor Israël i en kommentar till HLN.be.
Dubbelstandard i synen på påverkan? Ironiskt nog sammanfaller detta med att flera länder, inklusive Irland, Finland och Nederländerna, riktar liknande anklagelser – fast åt andra hållet. I stället för att ifrågasätta juryns opartiskhet, menar de att den israeliska folkframgången kan bero på otillbörlig mobilisering via reklam, diaspora eller upprepade röster från enskilda tittare.
I Sverige gav folkets röster Israel tolv poäng – medan juryn gav noll. Samma mönster upprepades i flera länder. Vissa public service-bolag antyder att detta visar på obalanserad påverkan.
Men enligt Eurovisionreglerna är reklam för bidraget tillåten, något som även EBU påpekar. Flera har noterat att liknande strategier använts av andra artister tidigare, utan att väcka samma frågor.
EBU pressas från två håll – försvarar röstsystemet I ett öppet brev försöker nu Eurovisionorganisatören EBU dämpa stormen. De meddelar att röstningssystemet är det mest avancerade i världen och övervakas av fler än 60 personer i realtid från tre europeiska städer. Alla resultat verifieras enligt principen om åtta ögon, med hjälp av ett oberoende tredjepartsbolag.
– Det finns för närvarande inga bevis för att det påverkar slutresultatet oproportionerligt – men frågan har ställts och därför kommer vi att titta på det, skriver EBU:s tävlingschef Martin Green.
Han tillägger att man även kommer att granska hur marknadsföringen av olika bidrag kan ha påverkat mobiliseringen.
En "opolitisk" tävling i en djupt politisk samtid Eurovision kämpar just nu med en trovärdighetskris. Trots ambitionen att vara en opolitisk musiktävling har ESC blivit allt mer genomsyrad av samtidens ideologiska konflikter.
När jurymedlemmar öppet stödjer politiska kampanjer, samtidigt som vissa länder ifrågasätter att israeliska bidrag får folkligt stöd, blir det tydligt att konflikten inte bara handlar om musik – utan om världsbild. I det sammanhanget blir det svårt att ta talet om opartiskhet på allvar.