Alla gisslan från 7 oktober har återförts till Israel Kvarlevorna efter den sista saknade israeliska gisslan, 24-årige Ran Gvili, har nu hittats i Gaza och ska föras till Israel för begravning. Därmed har samtliga personer som fördes bort i samband med Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 återlämnats.
Beskedet bekräftas av israeliska försvarsmakten och markerar slutpunkten för ett av de mest känslomässigt laddade kapitlen i Israels moderna historia. Det är också första gången på elva år som ingen israelisk medborgare hålls gisslan i Gaza.
Ett löfte som faktiskt fullföljdes Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beskriver återförandet som en ”enorm framgång” och konstaterar att regeringen därmed infriat sitt uttalade löfte om att få hem alla bortförda.
I en tid där politiska utfästelser ofta relativiseras eller skrivs om i efterhand sticker processen ut. Oavsett synen på Israels militära och diplomatiska vägval efter attacken har målsättningen varit konsekvent: ingen gisslan skulle lämnas kvar.
Det gällde både levande och döda.
Statens ansvar gentemot sina medborgare Återförandet av samtliga gisslan illustrerar en grundläggande statlig princip som ofta tappas bort i internationella konflikter: staten bär ett odelat ansvar för sina medborgare, även när kostnaderna är höga och utfallet smärtsamt.
Ran Gvili dödades redan den 7 oktober 2023. Att hans kvarlevor ändå prioriterades att lokaliseras och återbördas visar att uppdraget inte enbart handlat om förhandlingstaktik eller symbolpolitik, utan om en konsekvent hållning till medborgarskapets innebörd.
Terrorns logik – och dess begränsningar Hamas har i samband med återlämnandet hävdat att åtgärden visar respekt för vapenvilan. Samtidigt kvarstår det faktum att gisslantagandet i sig var ett krigsbrott och ett medvetet försök att använda civila som strategiska verktyg.
Att Israel till slut lyckats få hem alla bortförda innebär inte att terrorns logik legitimeras. Tvärtom sätter det en gräns: gisslantagande kan orsaka enorm skada – men det ger ingen varaktig utdelning.
Ett avslut – men ingen försoning För de anhöriga innebär beskedet både lättnad och sorg. Ran Gvilis syster beskriver känslan som ett nödvändigt slut, även om utfallet är tragiskt.
För Israel som stat markerar återförandet ett avslut på ett öppet sår – men inte någon försoning med dem som orsakade det. Konflikten i regionen består, liksom de djupa politiska motsättningarna.
Men i just denna fråga har Israel varit ovanligt tydligt: ingen medborgare lämnas kvar.
