IS-anknytning kan ge skyddsstatus i Sverige Nya riktlinjer hos Migrationsverket innebär att personer med faktisk anknytning till terrororganisationen IS kan bedömas ha rätt till asyl i Sverige. Bedömningen grundas på ett nytt arbetsmaterial som ska vägleda handläggningen av asylärenden under 2026 – och har väckt stark intern kritik.

Enligt riktlinjerna ska personer med koppling till IS anses ha en ”välgrundad fruktan för förföljelse”, vilket i praktiken kan ge rätt till internationellt skydd. Särskilt gäller detta kvinnor och barn som haft anknytning till IS, exempelvis genom vistelse i läger i nordöstra Syrien.

”Nästan alla kvinnor och barn får skydd” En medarbetare på Migrationsverket uppger för Göteborgs-Posten att konsekvenserna i praktiken är långtgående.

– I praktiken innebär det att nästan alla kvinnor och barn får skyddsstatus. Någon enstaka kan uteslutas, men det är mycket ovanligt att barn och kvinnor utesluts. Finns det ingen konkret bevisning om krigsbrott kan även personer med faktisk IS-anknytning beviljas skydd, säger medarbetaren.

Det innebär att bevisbördan i hög grad hamnar på svenska myndigheter. Om inga konkreta bevis för krigsbrott eller brott mot mänskligheten kan styrkas, kan asyl beviljas även när den sökande själv uppger IS-anknytning.

EU-underlag i botten Migrationsverkets nya arbetsmaterial bygger på ett dokument från EU:s asylbyrå (EUAA), publicerat i december 2025. Där anges att IS-anknytning i sig kan betraktas som en politisk identitet som ger rätt till flyktingstatus.

EUAA pekar särskilt ut personer som hållits frihetsberövade i kurdledda SDF-läger som al-Hol och al-Roj i Syrien. Totalt handlar det om omkring 9 000 frihetsberövade män med IS-misstankar samt cirka 42 500 personer – främst kvinnor och barn – i dessa läger.

I Migrationsverkets vägledning delas prövningen upp i tre steg:

  • Om handlingarna utgör förföljelse
  • Om risknivån är tillräckligt hög
  • Om förföljelsen sker på grund av politisk uppfattning

Myndigheten skiljer dessutom mellan ”faktiska” IS-medlemmar och ”uppfattade” IS-medlemmar – personer som misstänks för IS-koppling av exempelvis SDF eller den syriska regimen.

Stark intern kritik EUAA:s bedömningar är inte juridiskt bindande, men följs av de flesta EU-länder för att skapa enhetlig praxis. Samtidigt väcker skrivningarna oro bland handläggare.

– Det är många som reagerat på att IS-krigare lyfts fram som potentiellt skyddsvärda. Man hade kunnat nöja sig med att säga att varje fall ska prövas individuellt, säger en anställd till GP.

Migrationsverket uppger att säkerhetsärenden fortsatt hanteras med kontrollfunktioner där Säkerhetspolisen kopplas in vid behov.

Myndighetens svar På frågan om detta innebär en förändring av tidigare praxis svarar Migrationsverkets rättsavdelning skriftligen att även personer med IS-tillhörighet tidigare haft möjlighet att åberopa skyddsbehov.

”Migrationsverket har en skyldighet att pröva alla ansökningar där internationellt skydd åberopas. Samtidigt har exklusionsgrunderna enligt utlänningslagen och EU-rätten haft en central betydelse”, skriver myndigheten.

Färre asylsökande – men laddad fråga Antalet asylansökningar har samtidigt minskat. Under 2025 inkom 6 735 ansökningar, jämfört med 9 645 året innan. Trots det väcker frågan starka reaktioner – inte minst eftersom riktlinjerna innebär att medlemskap i en terrororganisation i praktiken kan bli ett asylskäl, så länge konkreta brott inte kan styrkas.